Alla förändringar i en fastighet sker genom en lantmäteriförrättning. Resultatet av förrättningen dokumenteras på karta och/eller i handlingar och arkiveras för all framtid i en förrättningsakt.
Vad innehåller en förrättningsakt?
Förrättningsakterna innehåller information som beskriver fastighetsindelningens beskaffenhet, både den historiska och den nu gällande. Här redovisas alla de beslut som tagits om ny- och ombildningar av fastigheter och upplåtelser av olika rättigheter.
Förrättningsakterna innehåller både kartor och tillhörande beskrivningar samt protokoll som berättar om hur förrättningarna genomfördes. Här finns den fullständiga informationen som kompletterar uppgifterna i Fastighetsregistret, till exempel om servitut och gränser.
Titta på kartor och akter
Om du är privatperson och vill titta på historiska kartor och akter, använd tjänsten Historiska kartor som visar förrättningsakter mellan åren 1628-1928.
Via e-tjänsten Min fastighet kan du som står som ägare till en fastighet se de akter som är kopplade till din fastighet och finns i Lantmäteriets digitala arkiv.
Det går också bra att kontakta vårt Kundcenter.
Ta del av förrättningsarkiven
Tjänsterna ArkivSök och Akt Direkt är framtagna för dig som behöver tillgång till förrättningsarkiven i ditt arbete.
Historiskt om förrättningsarkiven
I slutet av 1600-talet påbörjades inrättandet av lantmäterikontor i Sveriges residensstäder. På grund av kartornas stora betydelse blev frågan om arkivering av dessa viktig.
Kartorna med tillhörande handlingar kom att förvaras åtskilda från de administrativa handlingarna. I samband med att den regionala verksamheten växte under 1700-talets första hälft kom arkivens förvaring i centrum.
Arkivet var ofta orsaken till en etablering av en mer permanent lokal ofta i anslutning till den övriga statliga förvaltningsorganisationen i residensstäderna.
De äldsta handritade kartorna framställdes var och en endast i ett exemplar. I och med att Lantmäteriet inrättade regionala kontor ändrades instruktionen så att lantmätaren från den grund- eller konceptkarta han upprättat var skyldig att göra en renritning eller renovation. Renritningen skulle levereras till centralkontoret i Stockholm för granskning.
De flesta förrättningsakter/kartor producerades i tre exemplar. Det första exemplaret kom att förvaras vid den regionala myndigheten under begreppet koncept. Det andra exemplaret stannade hos sakägare/byalaget och det tredje exemplaret - renovationen - översändes till den centrala myndigheten i Stockholm för granskning.
Renovationsplikten tunnades successivt ut och försvann formellt en bit in på 1900-talet. Renovationsexemplaren förvaras idag hos Riksarkivet.
Tre miljoner akter i digitalt arkiv
Lantmäteriets arkiv omfattar idag cirka 3 miljoner akter och dessa är juridiskt gällande dokument över fastighetsindelningen i landet. Lantmäteriet har ett ansvar för att kartorna och handlingarna bevaras.
Lantmäteriet har skannat samtliga akter, som tidigare förvarades på respektive länsmyndighet, för att minska slitaget på akterna. Digitaliseringen är samtidigt ett led i att förkorta handläggningstiderna vid förrättningarna. Det analoga materialet har flyttats över till Riksarkivet i Härnösand för förvaring.
Såväl Lantmäteriet som det flesta kommunala lantmäterimyndigheterna lagrar sina förrättningsakter i Arken.
Planer och bestämmelser
Kommuner, länsstyrelser med flera beslutar om olika markreglerande bestämmelser. Lantmäteriet registrerar dessa uppgifter i Fastighetsregistret, FR.
Som underlag och verifikation för uppgifterna som förs in i FR bevarar Lantmäteriet en kopia av planen eller bestämmelsen i sitt arkiv. Samtidigt som förrättningsakterna skannas, skannas och lagras dessa planer och bestämmelser i Lantmäteriets digitala arkiv och hålls tillgängliga därifrån.
Historiskt om kartläggning
Lantmäteriet bildades 1628 - året då kartografen Anders Bure fick i uppdrag av Gustav II Adolf att göra en systematisk uppmätning och kartering av landet.
Man började med geometrisk (detaljerad) kartläggning av gårdar, byar och städer med tillhörande marker. Kartorna från denna epok är i allmänhet upprättade i skala 1:4 000. Från mitten av 1600-talet fortsatte lantmätarna med omfattande geografiska (översiktliga) kartläggningar.
Man gjorde kartor över socknar, härader, landskap och landsdelar, över kuster, öar och skärgårdar, över vattendrag och vägar. Dessa kartor ingår i Lantmäteristyrelsens arkiv, LMS. De är upprättade i allt mellan skala 1:10 000-1:150 000 och redovisar ofta ett större geografiskt område.
I slutet av 1600-talet började lantmäterikontor att inrättas i Sveriges residensstäder och den geometriska kartläggningen blev åter en framträdande del av lantmätarnas verksamhet. Den storskaliga karteringen har genom tiderna bedrivits i olika syften, bland annat skattläggning, utredning av ägotvister och skiften.
Stora jordreformer
Lantmätarnas verksamhet kom så småningom att allt mer ägnas åt vår dåvarande huvudnäring, jordbruket, genom 1700- och 1800-talens stora jordreformer; storskiftet, enskiftet och laga skiftet.
Storskiftet och laga skifte genomfördes i stort sett i hela landet. Enskiftet genomfördes i framför allt de södra och mellersta delarna av landet. Syftet med alla skiftesreformer var att försöka samla den då splittrade ägoindelningen i större ekonomiskt bärkraftiga enheter.
De kartor som upprättades och de beslut som fattades då, är fortfarande juridiskt gällande när det gäller fastighetsindelningen. Detta gäller under förutsättning att området ifråga inte har berörts av efterkommande lantmäteriförrättningar.
Arkivering allt viktigare
På grund av kartornas stora betydelse blev frågan om arkivering viktig. Kartorna med tillhörande handlingar kom att förvaras åtskilda från de administrativa handlingarna.
I samband med att den regionala verksamheten växte under 1700-talets första hälft kom arkivens förvaring i centrum. Arkivet var ofta orsaken till en etablering av en mer permanent lokal ofta i anslutning till den övriga statliga förvaltningsorganisationen i residensstäderna. Det var nu Lantmäteriets förrättningsarkiv började att byggas upp.
Kartarkivet hos Rikets allmänna kartverk
Vid 1800-talets mitt påbörjades en mer systematisk ekonomisk och topografisk kartläggning av landet. Denna gav upphov till en annan arkivbildning, nämligen Rikets allmänna kartverks kartarkiv, RAK.
I RAK-arkivet finns småskaliga kartor från 1800-talets mitt och fram till 1970-talets slut, bland annat ekonomiska kartan, generalstabskartan och häradsekonomiska kartan.
Unik kartsamling
Alla de kartor med tillhörande skrivna handlingar, som lantmätarna upprättat allt sedan Lantmäteriets bildande, har glädjande nog blivit omsorgsfullt arkiverade och bevarade. Kartsamlingen är unik i världen och omfattar mer än en miljon historiska kartor.
För att skydda materialet mot slitage och samtidigt göra det tillgängligt för fler, beslöt Lantmäteriet att digitalisera arkiven.
Omkring år 2000 påbörjades arbetet med att skanna de historiska kartorna och lagra dem i Arken (Lantmäteriets digitala arkiv) och göra dem tillgängliga via Internet. Arbetet slutfördes år 2009.