Statisk mätning är en variant av relativ mätning, där du mäter under en längre tid på varje punkt och beräknar positionen i efterhand. Det ger möjlighet att erhålla den lägsta lägesosäkerheten du kan uppnå vid GNSS-mätning, eftersom du kan få bättre kontroll och ökad möjlighet att reducera inverkan från de olika felkällorna vid beräkning i efterhand.
Till vad används statisk mätning med efterberäkning?
Efterberäkning av statiska GNSS-mätningar med långa observationstider är ofta det noggrannaste sättet för att bestämma en GNSS-position. Du får då möjlighet att använda bättre bandata och göra bättre uppskattningar av övriga felkällors påverkan på mätningarna. Ett exempel är att du kan använda efterberäknade jonosfärsmodeller för att reducera jonosfärens påverkan på mätningarna. Men det tar också lång tid att genomföra statiska mätningar och kräver mer efterarbete än mätning med till exempel nätverks-RTK där du kan erhålla färdigberäknade koordinater i realtid.
Statisk mätning med efterberäkning använder man därför främst vid tillämpningar med väldigt höga krav på låg mätosäkerhet, till exempel vid etablering eller komplettering av geodetiska referensnät, så kallade stomnät.
Vad innebär statisk mätning?
Statisk mätning innebär att du ställer upp GNSS-mottagaren över den punkt du vill positionsbestämma. Därefter får den lagra mätningar över lång tid – i idealfallet under flera timmar. Uppställningen kan du ofta göra mycket noggrant med hjälp av stativ och lod, vilket minimerar osäkerheten i centrering över den punkt som ska mätas in.
Råd och riktlinjer för stommätning finns i HMK-dokumentet om stommätning.
Vad innebär efterberäkning?
De statiska mätningarna kombinerar du sedan i efterhand vid beräkningen med samtidigt utförda mätningar på en eller flera referensstationer med känd position.
Efterberäkning av statiska mätningar kan du göra själv med någon av marknadens efterberäkningsprogramvaror, eller genom att skicka de lagrade GNSS-observationerna i så kallat rinex-format till en automatiserad internetbaserad beräkningstjänst, till exempel Swepos beräkningstjänst.
Filformat som används för efterberäkning av GNSS-data
GNSS-mottagaren lagrar ofta observationerna från en statisk mätning i ett fabrikatsspecifikt format. Det går oftast även att exportera ut rådata från mottagaren i rinex-format (Receiver Independent Exchange format). Rinex är ett mottagaroberoende överföringsformat som är standard för obearbetade GNSS-data och som är kompatibelt med av de flesta mottagare och efterberäkningsprogram på marknaden.
Rinex-filen är textbaserad och innehåller kod- och bärvågsobservationer mellan mottagare och satelliter vid mätningen samt metadata i filens huvud (inledning) om till exempel vilken antenn- och mottagartyp som du använde vid mätningen. Läs mer om rinex-formatet och dess olika versioner på IGS:s webbplats (på engelska, nytt fönster).
