Internationella samarbeten

Ofta handlar det om samarbete inom officiella organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som nationell myndighet är medlem. Vi deltar också som projektledare eller partner i internationella projekt.

Kontakta geodesienheten om du vill veta mer om något av våra internationella samarbeten inom geodesiområdet.

FN-relaterade samarbeten

UN-GGIM Subcommittee on Geodesy

UN-GGIM Subcommittee on Geodesy bildades 2017 för att få en mer stabil grund inom FN för genomförandet av resolutionen Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development. Medlemskapet är begränsat till ett visst antal länder och Sverige är s.k. associate member.

För genomförandet av resolutionen har UN-GGIM Subcommittee on Geodesy skapat ett antal fokusgrupper. Sverige leder gruppen Education, Training and Capacity Building.

Mer information om UN-GGIM Subcommittee on Geodesy (på engelska, nytt fönster).

UNOOSA-ICG

UNOOSA-ICG är ett FN-organ för att utveckla de globala GNSS-systemen så de harmoniserar med varandra. Man vill också stärka utvecklingen av GNSS genom ett forum där leverantörer och användare träffas för att diskutera gemensamma utvecklingsfrågor.

Mer information om UNOOSA-ICG (på engelska, nytt fönster).

Nordiskt samarbete

NKG

NKG (på engelska, nytt fönster) – som bildades 1953 – är ett samarbete kring geodetiska frågeställningar med deltagare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Även Estland, Lettland och Litauen har deltagit i arbetet och är sedan 2022 fullvärdiga medlemmar. Syftena är att ge medlemmarna möjlighet till nätverkande och kunskapsutbyte men framförallt att lösa geodetiska frågeställningar där samarbete över nationsgränserna behövs.

Vart fjärde år arrangerar NKG ett General Assembly, som senast hölls 2022. Dessutom – också vart fjärde år – arrangerar NKG en forskarskola. NKG leds av ett presidium men arbetet sker framförallt i de fyra arbetsgrupperna.

International Association of Geodesy och relaterade samarbeten

IAG

The International Association of Geodesy, IAG, är en av sju vetenskapliga sammanslutningar som bildar International Union of Geodesy and Geophysics (IUGG).

IAG är en vetenskaplig organisation inom geodesi, som verkar för forskning och utveckling i ämnet. Lantmäteriet är engagerat i flera arbetsgrupper och deltar regelbundet vid möten. Dessutom ansvarar IAG för ett flertal oerhört viktiga produkter inom geodesin som t.ex. internationella referenssystem, där Lantmäteriet aktivt deltar med leveranser av geodetiska observationer.

På IAG:s webbplats (på engelska, nytt fönster) finns mer information.

IGS

The International GNSS Service, IGS, är en frivilligbaserad internationell organisation under den internationella geodesiassociationen, IAG, som sedan 1994 arbetar för att erbjuda fritt tillgängliga GNSS-satellitbanor, -klockor och andra produkter av hög kvalitet.

IGS-produkterna, som även används av Lantmäteriet, ger tillgång till det globala referenssystemet ITRF för såväl vetenskapliga som kommersiella tillämpningar. Lantmäteriet bidrar till IGS med GNSS-data från ett antal Swepos-stationer och deltar också i projektet MGEX, Multi-GNSS Experiment.

Läs mer på IGS webbplats (på engelska, nytt fönster).

Euref

Euref, the IAG Reference Frame Sub-commission for Europe, anordnar årligen ett symposium i något europeiskt land i syfte att utbyta information och erfarenheter inom geodesiområdet samt dra upp riktlinjerna för den gemensamma europeiska geodetiska infrastrukturen.

Denna består bland annat av det tredimensionella referenssystemet ETRS89 och höjdsystemet EVRS, vilka ska användas vid datautbyte inom Inspire. Till stöd för förvaltningen av ETRS89 finns det fasta GNSS-stationsnätet Euref Permanent Network (EPN) (på engelska, nytt fönster).

SWEREF 99 och RH 2000 är de svenska realiseringarna av ETRS 89 och EVRS. Lantmäteriet bidrar till EPN med både GNSS-data och GNSS-analyser.

Frågor kring den geodetiska infrastrukturen och organisationen i stort förbereds av Euref Governing Board som håller tre möten per år varav ett i anslutning till symposiet. Martin Lidberg är ordförande i Euref och medlem av Governing Board.

Lantmäteriet leder också arbetet i Euref working group on Deformation models.

Läs mer om Euref (på engelska, nytt fönster).

Övriga internationella projekt och samarbeten

CGSIC

Det amerikanska satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystemet Global Positioning System (GPS) är i grunden ett militärt system. För informationsutbytet med civila GPS-användare har CGSIC bildats.

Varje år i september håller CGSIC ett internationellt möte i USA som en integrerad del av det stora årliga symposiet ION GNSS+. Lantmäteriet representerar Sverige i dessa sammanhang.

Mer information finns på CGSIC:s webbplats (på engelska, nytt fönster).

E-GVAP

Projektet startade 2005 för att förse medlemmarna i EUMETNET (ett 30-tal europeiska nationella meteorologiska institut) med skattningar av atmosfärens innehåll av vattenånga, i nära realtid, som indata till väderprognoser.

GNSS-signalerna fördröjs av vattenånga i atmosfären, vilket är en felkälla i de GNSS-tillämpningar där syftet är att positionsbestämning. I väder- och klimattillämpningar är atmosfärens innehåll av vattenånga i stället viktig information. E-GVAP-nätet består av  ca 3500 stationer, främst i Europa, men beräkning av globala GNSS-data har nyligen startat. Sedan 2016 gör Lantmäteriet beräkningar av data från ungefär 760 stationer; i huvudsak nordiska sådana.

Eftersom vattenånga är en betydande växthusgas, kan observationer av vattenånga i atmosfären på lång sikt – tiotals år – användas för att påvisa klimatförändringar. Det kräver dock observationer av hög kvalitet och rumslig täthet, där GNSS-teknik har fördelar jämfört med andra metoder, avseende stabilitet och yttäckning.

Läs mer om E-GVAP (på engelska, nytt fönster).

EPOS

EPOS är en forskningsinfrastruktur för studier av den europeiska kontinentalplattan och dess gränszoner. EPOS är i en inledande driftfas och organiseras som ett s.k. European Research Infrastructure Consortium (EPOS-ERIC). För Lantmäteriet bidrar EPOS med ökad kunskap om hur jordskorpan deformeras, vilket stödjer vår förvaltning av de geodetiska referenssystemen.

Lantmäteriet bidrar med data och vissa analyser och är bl.a. representerat i Consortium Board för GNSS-delen av EPOS. Sverige som land blev medlem i EPOS-ERIC under hösten 2022.

Läs mer på EPOS webbplats (på engelska, nytt fönster).

FIG

FIG är en global organisation som företräder hela Lantmäteriets verksamhetsområde. Det är en federation av nationella medlemsföreningar men andra medlemsformer finns också.

Från Sverige är föreningen Samhällsbyggarna medlem och har rösträtt men även Lantmäteriet är medlem i FIG.

FIG bidrar till ett internationellt forum för diskussion och utveckling av yrket samt bidrar även till att lyfta vår verksamhet på den globala agendan. Som exempel kan nämnas bidraget till att uppnå FN:s hållbarhetsmål eller att bidra till klimatanpassning.

FIG grundades 1878 i Paris som Fédération Internationale des Géomètres. FIG har engelska som officiellt språk och heter därmed numera International Federation of Surveyors. Det är en FN-erkänd icke-statlig organisation (NGO), som representerar mer än 120 länder världen över. Läs mer på organisationens webbplats (på engelska, nytt fönster). Lantmäteriet har haft många ledande positioner inom organisationen genom tiderna.

Struve Geodetic Arc Coordinating Committee

Mätningarna i Struves meridianbåge (Struve Geodetic Arc) pågick 1816–1855 med syfte att utforska jordens form och 34 av de 265 punkterna ingår sedan 2005 i Unescos världsarvslista.

Struves meridianbåge består av 265 mätpunkter som idag är belägna i tio olika stater (Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Belarus, Moldavien och Ukraina). Struve Geodetic Arc Coordinating Committee bildades 2005 av de tio staterna för att hantera frågor som rör hela världsarvet, men redan före världsarvsnomineringenhade länderna samarbetat. Kommittén fyller bl.a. behovet av att utbyta erfarenheter och information mellan staterna om den nationella förvaltningen av världsarvet i respektive land. En viktig uppgift är den återkommande periodiska återrapporteringen till Unesco om världsarvets förvaltning.

Möten hålls vartannat år med kommitténs officiella medlemmar och andra intressenter. Medlemmarna representerar

• Kartverket, Norge
• Lantmäteriet, Sverige
• Lantmäteriverket, Finland
• Federal Service for State Registration, Cadastre and Cartography, Ryssland
• Estonian Land Board, Estland
• Latvian Geospatial Information Agency, Lettland
• Jordbruksdepartementet, Litauen
• State Land Property Committee, Belarus
• Agency for Land Relations and Cadastre, Moldavien
• State Service of Geodesy, Cartography and Cadastre, Ukraina.

Mer information om kommitténs arbete (på engelska, nytt fönster).

Working Group on Next Generation EGNSS

Arbetsgruppen Working Group on Next Generation EGNSS (WG-NEXT) är tillsatt av programkommittén för utveckling av de europeiska satellitpositioneringssystemen Galileo och EGNOS.

WG-NEXT ska övervaka och lämna synpunkter på utvecklingen av Galileo och EGNOS – planerad utveckling av infrastruktur och tillhörande tjänster, kostnader, nyttor, forskning, marknads- och tekniktrender. 

Huvudsakliga uppgifter för WG-NEXT framöver är att följa upp introduktionen av tjänster och infrastruktur för Galileo samt att diskutera utvecklingen av EGNOS, på samma sätt som man har gjort för nästa generation av Galileosatelliter.

WG-NEXT är en efterföljare till den tidigare arbetsgruppen WG-EE, vars uppgift under perioden 2016–2021 var att ge råd och stöd till programkommittén.