Till det svenska tredimensionella referenssystemet SWEREF 99 finns tretton olika kartprojektioner. För tillämpningar på nationell nivå används SWEREF 99 TM och för tillämpningar på lokal nivå finns tolv lokala projektionszoner.
Referenssystemet SWEREF 99 antogs som officiell realisering av det europeiska systemet ETRS89 vid EUREF-mötet sommaren 2000.
Kartprojektion till SWEREF 99
Till ett tredimensionellt referenssystem krävs en eller flera kartprojektioner, eftersom varken de tredimensionella koordinaterna eller latitud och longitud är särskilt användbara för praktiska tillämpningar och tekniskt bruk.
Den projektionsmetod, Gauss' konforma projektion (eller transversal Mercator-projektion), som för geodetiskt och kartografiskt bruk har använts i Sverige under de senaste hundra åren, är väl lämpad. I kartprojektionen används ett tvådimensionellt kartesiskt koordinatsystem där N-koordinaten (Northing) räknas från ekvatorns bild, positiv mot norr, och E-koordinaten (Easting) räknas från medelmeridianens bild, positiv mot öster.
Nationell kartprojektion – SWEREF 99 TM
För olika tillämpningar på nationell nivå är det en fördel om hela landet kan avbildas skarvlöst, det vill säga i en enda projektion, och läget i planet anges i ett enda koordinatsystem. En strikt tillämpning av till exempel UTM skulle medföra en uppdelning av landet i tre zoner.
Genom att definiera en egen projektion utgående från meridianen 15 grader öster om Greenwich och med en skalreduktionsfaktor lika med 0,9996 samt låta N-koordinaten utgå från ekvatorn och E-koordinaten utgå från medelmeridianens bild, dock med ett tillägg på 500 000 m, får vi likhet med UTM i större delen av landet.
Lokala projektionszoner
För tillämpningar på lokal nivå, bland annat i kommunalteknisk verksamhet, måste projektionen utformas så att man i många situationer kan bortse från effekten av de alltid närvarande avbildningsfelen. Det mest påtagliga (avbildnings-)felet är skalförändringen, som växer med avståndet från medelmeridianen. Genom att begränsa projektionens giltighetsområde i öst-västlig riktning kan även förstoringen begränsas till en rimlig nivå.
Med en uppdelning av landet i 12 zoner och en skalreduktionsfaktor lika med 1 (ett) begränsas förstoringen till 50 mm/km för större delen av landets yta.
För lägesangivning i respektive zon används ett koordinatsystem som i likhet med det nationella systemet har en N-koordinat som utgår från ekvatorn och en E-koordinat som utgår från respektive medelmeridians bild med ett tillägg av 150 000 m.
De lokala projektionszonerna benämns efter longitudvärdet (angivet som grader och minuter) för respektive medelmeridian, till exempel SWEREF 99 12 00 eller SWEREF 99 18 45.
Enhetlighet
Redan idag är mycket av den geografiska informationen lägesbestämd i SWEREF 99.
Läget kan dock redovisas i tretton olika plana koordinatsystem. Övergång mellan dessa system görs genom att räkna över N- och E-koordinaterna till latitud och longitud och därefter beräkna nya N- och E-koordinater genom projektion i aktuell zon. I samtliga system kommer N-koordinaten att vara ett tal med 7 heltalssiffror och E-koordinaten ett tal med högst 6 heltalssiffror.
Projektionsparametrar för SWEREF 99-projektionerna
| Projektion | Medel- meridian, l0 |
Skalreduktions- faktor, k0 |
N-avdrag (m) |
E-tillägg (m) |
|---|---|---|---|---|
| SWEREF 99 TM | 15°00'E | 0,9996 | 0 | 500 000 |
| SWEREF 99 12 00 | 12°00'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 13 30 | 13°30'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 15 00 | 15°00'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 16 30 | 16°30'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 18 00 | 18°00'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 14 15 | 14°15'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 15 45 | 15°45'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 17 15 | 17°15'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 18 45 | 18°45'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 20 15 | 20°15'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 21 45 | 21°45'E | 1 | 0 | 150 000 |
| SWEREF 99 23 15 | 23°15'E | 1 | 0 | 150 000 |
Kontrollpunkter
Frågor och svar
Ja, PROJ har stöd för transformation av svenska nationella koordinat- och höjdsystem. Se svenska transformationer i PROJ (pdf, nytt fönster) för en kort introduktion och sammanställning av de vanligast förekommande transformationerna.