Här beskrivs äldre koordinatsystem som har använts i Sverige, i lokala eller nationella tillämpningar.
Kommunala plansystem
Innan lanseringen av SWEREF 99 användes ett stort antal olika koordinatsystem på lokal nivå. De lokala systemen hade ofta bristfällig kvalitet som bland annat försvårade användning av GNSS.
De kommunala koordinatsystemen byggde på lokala stomnät som ofta var anslutna till det nationella referensnätet; vanligen RT 38 eller något av de tolv regionsystemen (RT R01 – RT R12). Endast i ett fåtal kommuner var stomnäten anslutna till RT 90. I Lantmäteriets system för att hantera landskapsinformation fanns drygt 200 transformationssamband mellan RT 90 och lokala koordinatsystem lagrade, vilket är en ungefärlig skattning av antalet koordinatsystem som har använts i Sverige.
Det har visat sig att de lokala näten då och då hade en något avvikande geometri jämfört med det nationella referensnätet. Förutom att lokalt origo ofta hade definierats, kunde även en vridning och en skalförändring ha åstadkommits gentemot det nationella nätet.
Det förekom även flera olika koordinatsystem inom en och samma kommun, som ett resultat av de sammanslagningar till större kommuner som ägt rum.
För att skapa relationer mellan lokala plansystem och SWEREF 99 genomfördes projektet RIX 95. I och med att ett samband mellan SWEREF 99 och det lokala systemet etablerades, kunde GNSS-mätningar i det lokala koordinatsystemet underlättas. Det var även en språngbräda för att byta ut det lokala systemet mot SWEREF 99. Lokala plansystem innehöll ofta deformationer som försvårade användning av GNSS direkt i systemet. Det krävdes därför att det lokala systemet rätades upp för att få ett homogent system som är väl lämpat för GNSS-mätning.
1000/1000-system
För mindre samhällen, fritidsbebyggelse och liknande har det tidigare varit vanligt med små lokala plansystem. De hade ofta bristfällig anslutning till överordnade system, även om den interna geometrin varit god.
Uttrycket "1000/1000-system" har uppkommit på grund av att en godtycklig punkt i området definierats som (x = 1000, y = 1000), för att undvika negativa koordinater. Det betyder att alla inmätta punkter i förrättningen har såväl x- som y-koordinater av denna storleksordning.
För att ungefärligt ansluta mätningen till ett nationellt system gjorde man en grafisk inpassning mot detaljer i karta eller ortofoto. Sådana inpassningar kan vara av mycket låg kvalitet.
1000/1000-systemen går inte att enkelt transformera till ett kommunalt, regionalt eller nationellt koordinatsystem. För att skapa ett transformationssamband till något känt system – till exempel SWEREF 99 (ungefär detsamma som WGS 84) – måste det finnas flera punkter som har koordinater i såväl det lokala systemet som det kända systemet.
Med GNSS-mätning mot referensstationer finns nu möjligheter att ansluta systemen till det nationella referenssystemet till rimlig kostnad.
European Datum
ED 50
Under åren 1948–1951 utfördes den första sammanhängande utjämningen av Europas triangelnät. Den gjordes på internationella ellipsoiden (Hayfords ellipsoid) med Potsdam som utgångspunkt. Systemet fick namnet European Datum 1950 eller förkortat ED 50. I regel har ED 50 använts tillsammans med kartprojektionssystemet UTM.
ED 87
I början på 50-talet bildades kommissionen RETrig (Readjustment of the European Trigonometric Networks) med uppgift att via nya mätningsdata förbättra ED 50, som alltså skapades 1951. Kommissionen genomförde ett antal utjämningar vars resultat fick beteckningarna ED 77, ED 79 och slutligen ED 87. Alla ED-lösningarna kan därför betraktas som ett förbättrat ED 50.
ND 87
ND 87 är ett nordiskt referenssystem som skapades eftersom man inte visste när den slutgiltiga ED 87-lösningen skulle fastställas. Systemet tillkom sedan det framkommit att det för digitalt ändamål var bråttom att ta fram ett välbestämt och rikstäckande koordinatsystem som ersättning för RT 38.
ND 87 kan ses som en provisorisk ED-lösning som omfattar enbart de nordiska länderna. Systemet är också grunden för framtagandet av RT 90.