Den information man får från mätning av tyngdkraften kan användas inom flera områden, till exempel beräkning av avvägningsdata, geoidbestämning och geologisk kartering.
Avvägning
Tyngdkraften måste vara känd för att man ur avvägningar ska kunna beräkna punkters höjd över havet. Vid avvägning ställs instrument och stänger upp med hjälp av vattenpass, vilket medför att avvägningen blir beroende av lodlinjen, det vill säga tyngdkraftens riktning. Oregelbundenheterna i tyngdkraftsfältet medför att nivåytorna som är vinkelräta mot lodlinjerna ("vattenpassytorna") inte är parallella längs avvägningslinjen. Detta medför i sin tur att en avvägning mellan två punkter ger något olika resultat längs olika vägar. För att få entydiga värden på höjderna måste man ta med tyngdkraften i höjdberäkningar.
Geoiden
Tyngdkraften är av grundläggande betydelse för de problem som hänger samman med geoiden, dess bestämning och användning.
Prospektering
Lokala variationer i tyngdkraftsfältet kan avslöja mineralförekomster i jordskorpan. Större tyngdkraftsvärden än normalt kan till exempel tyda på malmförekomster och lägre värden på olje- eller gasförekomster.
Geologisk kartering
Vid kartering för geologiska kartor använder man tyngdkraftsmätningar för att få fram gränserna mellan olika bergarter. För detta ändamål gör man ofta en lokal förtätning av det rikstäckande nätet.
Kalibrering
Ibland behövs kännedom om tyngdkraften av tekniska skäl. Den behövs exempelvis då man använder känsliga mätapparater i vilka balansvikter ingår. Lantmäteriet får, på grund av detta, årligen någon förfrågning om tyngdkraften på olika platser i Sverige.