Swepos-stationerna är fasta referensstationer som är byggda för kontinuerlig GNSS-mätning på en stabil och väldefinierad position.
Klassificering och utrustning
Swepos referensstationer är utrustade med satellitmottagare som tar emot signaler från alla aktuella GNSS-system. Satellitobservationerna skickas därefter vidare via Internet till två geografiskt åtskilda datacenter. Detta pågår oavbrutet varje sekund, året runt.
Swepos-stationerna delas in i två kategorier – klass A och klass B – utifrån vilka krav som finns på koordinatstabilitet och reservkapacitet. I kartstödet (nytt fönster) kan du se var stationerna ligger.
All utrustning vid referensstationerna underhålls och uppgraderas fortlöpande. Nya GNSS-antenner testas alltid innan de installeras på en station.
Klass A-stationer
Klass A-stationerna har den bästa långsiktiga koordinatstabiliteten eftersom GNSS-antennerna är monterade på isolerade betongpelare eller fackverksmaster med fast förankring i sprickfri berggrund.
Övrig utrustning på stationerna är installerad i någon typ av teknikbod. Det finns god redundans för GNSS-mätning, datakommunikation och strömförsörjning, vilket innebär att det finns reservkapacitet som aktiveras vid problem.
Till klass A-stationerna hör de 21 så kallade fundamentalstationerna som realiserar vårt nationella referenssystem SWEREF 99. Klass A-stationerna används också för att övervaka koordinatstabiliteten för klass B-stationerna.
Klass B-stationer
Klass B-stationerna förtätar nätet av klass A-stationer i den utbyggnad av Swepos-nätet som görs för att öka kapaciteten för realtidsmätning. Därför är klass B-stationen den vanligaste stationstypen och utgör ca 90 % av Swepos-nätet.
Klass B-stationerna har GNSS-antenner som är takmonterade på byggnader och har inte samma redundans som klass A-stationerna när det gäller utrustning.
Stationernas koordinater kontrolleras genom dagliga beräkningar, t.ex. för att upptäcka eventuella rörelser.