Vanliga frågor om ortnamn

Kommunen fattar beslut om belägenhetsadresser. Har du frågor om namnet i din adress ska du i första hand vända dig till den kommun där fastigheten är belägen.

Trafikverket ansvarar för uppsättning av geografisk vägvisning utmed det statliga vägnätet. Har du frågor om namnet på en vägskylt ska du i första hand vända dig till Trafikverket.

Möjligheten att själv välja ortnamn för offentlig användning är mycket begränsad. Här skiljer sig ortnamnshanteringen från annan namnregistrering, exempelvis namn på bolag, varumärken eller personnamn.

Det finns ingen offentligrättslig reglering som ger enskilda befogenhet att registrera ortnamn. Ingen kan göra anspråk på att äga ett ortnamn utan de tillhör oss alla som en del av kulturarvet. Därför omfattas ortnamnen av särskilda skyddsregler.

Vid statlig och kommunal ortnamnshantering, vilket Lantmäteriets kartproduktion och kommunens adresshantering är exempel på, måste god ortnamnssed enligt kulturmiljölagen beaktas.

Det finns inget som hindrar att man ger sitt hus eller en plats ett namn för privat bruk, men om namnet ska användas offentligt uppställs flera krav. Namnet måste följa god ortnamnssed enligt kulturmiljölagen, vara hävdvunnet och följa regler för svensk språkriktighet.

För att ett nytt namn ska kunna kvalificera sig för kartredovisning måste det ha använts under en längre tid och även vara i bruk idag. Namnet behöver ha fått en lokal förankring och använts av en namnbrukarkrets under längre tid.

Det sker ingen automatisk registrering av nya namn i våra geodata.

Nya natur- och bebyggelsenamn – vad gäller? (pdf, nytt fönster).

Ortnamn, exempelvis namn på bebyggelser och naturlokaler, är en del av det immateriella kulturarvet som skyddas i lag. Därför regleras Lantmäteriets ortnamnshantering av kulturmiljölagen och dess formuleringar om god ortnamnssed. God ortnamnssed innebär bland annat att hävdvunna ortnamn inte får ändras utan starka skäl.

Ändra ett befintligt natur- eller bebyggelsenamn – vad gäller? (nytt fönster).

Här behöver man skilja på hur ordet gård används allmänspråkligt för att förtydliga en funktion och hur det används i ortnamnssammanhang.

Tillägget gård i ortnamn har historisk hävd i namn på bebyggelser som motsvarar begreppet ’huvudgård’. I äldre tider användes namn med -gård/-gården som särskiljande benämningar för hemmanen i en by. Äldre gårdsnamn är oftast etablerade bebyggelsenamn som kartredovisats under lång tid.

Lantmäteriet iakttar god ortnamnssed enligt kulturmiljölagen. En nybildning av ortnamn med tillägget gård riskerar att påverka redan hävdvunna gårdsnamn, vilket inte är förenligt med god ortnamnssed.

Läs mer om Lantmäteriets hantering av natur- och bebyggelsenamn:

• Ändra ett befintligt natur- eller bebyggelsenamn – vad gäller? (pdf, nytt fönster).
• Nya natur- och bebyggelsenamn – vad gäller? (pdf, nytt fönster).

Namnet i fastighetsbeteckningen kallas traktnamn. I fastighetsregistret är de olika fastigheterna registrerade med en unik registerbeteckning. En sådan kan lyda: "Bollnäs Siby 4:31". Traktnamnet i exemplet utgörs av bynamnet Siby. Även kommunens namn ingår i beteckningen.

En fastighetsbeteckning är stabil och en del av den administrativa indelningen då en kommun registertekniskt är indelad i trakter. Ett traktnamn syftar sällan till en enda fastighet utan till det större område som en gång utgjorde en by, en gård eller ett hemmans ägor. En trakt innefattar samtliga fastigheter med samma namn i fastighetsbeteckningen.

I det moderna fastighetsregistret eftersträvas större sammanhängande trakter. Att omregistrera en enskild fastighet med en ny beteckning görs i regel inte då det skulle gå emot fastighetsbeteckningsreformens beslut och motverka en ändamålsenlig fastighetsindelning.

I ortnamnssammanhang är traktnamnen överordnade. Traktnamnens stavning utgör alltid underlag för stavningen av motsvarande bebyggelsenamn (bynamn) i Lantmäteriets geodata.

Traktnamnen i fastighetsregistret får, enligt förordningen om fastighetsregister, endast ändras om det finns särskilda skäl. Dessutom prövas alltid en ansökan om stavningsändring av ortnamn mot innehållet i kulturmiljölagens hänsynsparagraf om god ortnamnssed. Läs mer under frågan "Går det att ändra ett ortnamn?" på denna sida.

Nytt eller ändrat traktnamn – vad gäller? (pdf, nytt fönster). 

För att ett namn ska kunna kartredovisas måste det ha använts under en längre tid, men även vara i bruk idag. Inga äldre namn läggs in automatiskt.

Om ett namn har hävd som kan styrkas i någon form av dokumentation och även används idag tar Lantmäteriets ortnamnsfunktion gärna emot de uppgifter du har. Lantmäteriet tar därefter ställning till om ett beslutsärende initieras.

Alla hus och platser har inte haft namn, men det förekommer att namn inte har fångats i officiella sammanhang, som exempelvis på kartor.

Om du vill ta reda på om ditt hus har ett namn kan du:

• söka fram äldre fastighetshandlingar via tjänsten Min fastighet
• ta del av äldre kartor och annat arkivmaterial genom tjänsten Historiska kartor
• ta del av ortnamnssamlingarna vid Institutet för språk och folkminnen (nytt fönster)
• Söka i Riksarkivet (nytt fönster). Ange sockennamnet för att komma till rätt församling. Kanske finner du information om ortnamn genom att söka i till exempel församlingsböcker och husförhörslängder.