Geodata för ett hållbart samhälle

I det hållbara Sverige har vi öppna, användbara och tillgängliga geodata. Det främjar jämlika och miljömässigt hållbara förhållanden och ger möjligheter att använda digitaliseringen fullt ut.

Geodata i samhället och globalt

Öppna, tillgängliga och användbara geodata är, tillsammans med en gemensam infrastruktur, nödvändiga pusselbitar för att samhället ska kunna dra nytta av digitaliseringens alla möjligheter. Geodata är också viktiga byggstenar i arbetet med att förverkliga regeringens intentioner kring de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och Sveriges nationella miljömål.

Mer om Agenda 2030 Sverige och de svenska miljömålen.

Se mer om det uppdrag Sverige fått från FN om hållbarhet. Det som kallas för Agenda 2030 - vad är det för något och vad syftar det till?

Tillgång till data är en del av det inkluderande samhället

Visionen i regeringens digitaliseringspolitik är ett hållbart Sverige som är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och omfattar alla medborgare i Sverige:

alla ska kunna utveckla och använda sin digitala kompetens – oavsett var i landet man bor och vilka förutsättningar man har
alla ska på ett säkert sätt kunna ta del av, ta ansvar för och ha tillit till det digitala samhället.

Dessa mål är i samklang med Agenda 2030, som syftar till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen.

Se hur geodatastrategin samspelar med regeringens mer övergripande digitaliseringsstrategi.

Geodata hjälper oss att förstå vår omvärld

Behovet av information om vår omvärld och vår fysiska miljö går som en röd tråd genom nästan alla de utmaningar vårt samhälle står inför, vilket även omfattar riskreducering för katastrofer i enlighet med Sendai-ramverket. Det handlar till exempel om försörjning av vatten och energi, transporter och vägsystem, säkerhet och förebyggande av risker, klimatanpassning och utveckling av land, stad, kust och hav.

En framgångsfaktor såväl som en utmaning är att olika aktörer enkelt ska kunna utbyta och vidareutveckla geodata samt att geodata ska vara öppna, tillgängliga och användbara på många olika sätt. För att det ska vara möjligt behövs öppna gränssnitt, öppna tjänster och öppna standarder, samt att myndighetssverige och näringsliv arbetar tillsammans.

Sendairamverket

Sendairamverket beslutades vid FN:s tredje världskonferens i japanska Sendai 2015. Ramverket innebär att världens ledare sluter upp bakom en överenskommelse om att reducera riskerna för och minska konsekvenserna av olyckor och katastrofer.

Läs mer om Sendairamverket hos MSB, Myndigheten för samhällsskydd beredskaps webbplats.

En gemensam infrastruktur för effektivt informationsutbyte

Regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att tillsammans skapa en gemensam infrastruktur för informationsutbyte. Målet är att skapa förutsättningar för offentliga aktörer att utbyta information säkert och effektivt.

Det handlar bland annat om att skapa ett ramverk för hur myndigheter gemensamt hanterar säkerhet, analys, kravställning, utveckling och förvaltning av infrastrukturen. En annan del handlar om att skapa organisatoriska förutsättningar för myndigheterna att samverka.

Det är viktigt att register och databaser innehåller data med känd kvalitet. För att undvika felaktigheter och även dubbelarbete, behöver informationen lagras och hämtas på ett och samma ställe.

Tillgängliga geodata öppnar för innovation

Med en väl fungerande infrastruktur för öppna, tillgängliga och användbara geodata skapas en bra bas för fler aktörer att vidareutveckla data. Det skapar i sin tur förutsättningar för utveckling av innovativa produkter och tjänster.

Tillgängliga data öppna för innovation:

FN och Geodata

Tillsammans med Världsbanken utvecklar UNGGIM (United Nations committee of Experts on Global Geospatial Information Management) ett ramverk, IGIF (Integrated Geospatial Information Framework), för ett land att utveckla och stärka den nationella samverkan kring geodata.
Se mer i en kort film där Mikael Lilje, chef Lantmäteriets utlandsenhet berättar om Lantmäteriet och FNs arbete med geodata:

EU och Geodata

Det finns flera EU-förordningar och direktiv som påverkar en infrastruktur för geodata. Inspire-direktivet syftar till att bygga upp en europeisk infrastruktur för miljörelaterade geodata.

PSI-direktivet (Public Sector Information) syftar till att öka vidareutnyttjandet av offentlig information och data. Bland annat ska en särskild EU-gemensam lista med datamängder, så kallade ”high-value data”, som bidrar till samhällsekonomiska vinster inom EU tas fram.

EU-förordningen En gemensam digital ingång till Europa (Single digital gateway, SDG) syftar till att skapa digital ingång, där det ska bli enklare att till exempel börja arbeta eller starta ett företag i ett annat EU-land. Förordningen förutsätter en uppgift en gång, vilket innebär att svenska myndigheter behöver byta uppgifter med andra europeiska myndigheter.

Det här vill vi uppnå med utmaningen Geodata för ett hållbart samhälle

Vi vill att:

Sverige har ett etablerat, nationellt ramverk för grunddata, där geodata utgör en grunddatadomän.

Inom grunddatadomänen “Fastighetsinformation och geografisk information” finns ett flertal etablerade informationsmängder från olika geodataproducenter.

De geodataproducerande myndigheterna samverkar och koordinerar sig kring insamling och tillhandahållande.

Genomgripande författningsändringar genomförs för att underlätta digitaliseringen och ta tillvara de möjligheter den erbjuder.

Universitet, högskolor, myndigheter och näringsliv samarbetar kring kompetensförsörjning, och det finns minst ett lärosäte som erbjuder en eftertraktad miljö för såväl högre utbildning som forskarutbildning inom geodatataområdet.

Det finns en god kännedom hos både producenter och användare om samhällets behov av både ny och förändrad geodata.

Det finns tillgång till geodata i efterfrågad utsträckning i hela landet och kända brister har idntifierats.

Ha en god tillgång till geodata för att samhällets aktörer ska kunna hantera kriser av olika slag är säkerställd.

Så här ska vi nå vi dit

För att nå dit vi vill så behöver vi:

Ett flertal myndigheter samverkar om ramverk och specifikationer för att sedan kunna utföra ett eget arbete med att anpassa sina grunddata och skapa tjänster med målsättningen att skapa största möjliga samhällsnytta.

De geodataproducerande myndigheterna identifierar möjligheter och nödvändiga åtgärder för att kunna samarbeta och koordinera insamlingen och tillhandahållandet av geodata, exempelvis för kust och strandzonskartering.

Myndigheter samverkar utifrån en gemensam agenda för att i dialog med beslutsfattare skapa förståelse för vilka författningsändringar som krävs för digitalisering på geodataområdet.

Offentliga geodataproducenter agerar öppet och transparent i planer och genomförande.

I samverkan tar de geodataproducerande myndigheterna fram en plan för hur de ska kunna tillgodose användarnas behov av både nya och förändrade geodata.

Verka för olika system och tekniker för insamling och hantering av geodata för olika användargrupper.

Verka för finansiering för att möjliggöra öppna data.

Myndigheter, bransch och lärosäten arbetar i dialog aktivt med att skapa och stödja ett samlat utbildningscentrum inom geodataområdet.

Ta fram nödvändiga analys- och beslutsunderlag med tillgång till geodata.