Den nationella geodatastrategin och Agenda 2030

Agenda 2030

Sveriges regering har uttalat att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och att de nationella miljömålen utgör Sveriges sätt att uppnå den miljömässiga dimensionen i de globala hållbarhetsmålen.

Läs mer om Lantmäteriets arbete med Agenda 2030.

Geodata är en nyckel

Utvecklingen sker på olika sätt i olika delar av Sverige och därmed skiljer sig även behoven och de åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Geodata är en nyckel för att dels kunna kartlägga behoven i landet, dels kunna planera och följa upp de åtgärder som vidtas i hållbarhetsarbetet. Ett konkret exempel är tidsatta geodata, som ger möjlighet att följa och analysera förändring och utveckling. Möjligheten att koppla socioekonomiska konsekvenser till lägesbunden förändring ger ytterligare en dimension till arbetet med Agenda 2030.

Gemensamma beröringspunkter

Geodatastrategin och Agenda 2030 har många gemensamma beröringspunkter, och geodata behövs för att följa upp och genomföra agendans 17 olika mål. Exempel på mål med mycket stark koppling till geodatastrategin är mål 6 Rent vatten och sanitet för alla, mål 11 Hållbara städer och samhällen, mål 12 Hållbar konsumtion och produktion, mål 13 Bekämpa klimatförändringarna samt mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald.

Samhället behöver god försörjning av geodata oavsett glesbygd eller storstad. Produktion, distribution och nyttjande av öppna, användbara och tillgängliga geodata ska komma alla till godo. Geodatastrategins mål om jämlik dataförsörjning stödjer den övergripande principen i Agenda 2030 om vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen. I detta syfte genomförs årligen ett handlingsplansarbete med olika aktiviteter för att realisera strategins uppställda målsättningar.

Läs mer i handlingsplanen för Geodatastrategin.

Geodata är en del av lösningen - två exempel

Material och cirkulär ekonomi

Städer består utav en mängd olika materialtyper och ämnen. Material och ämnen som i framtiden kan bli bristvaror. Genom att kartlägga och förstå flödena ökar möjligheterna till att öka effektiviteten och dess möjligheter till återanvändning men även för vidareförädling för nya ändamål.

Markanvändning

Markanvändning är en allt större och viktigare fråga, där olika intressen behöver samsas. Några få exempel på sådana intressen är en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel, ökat uttag av träprodukter, ökat uttag av bergmaterial och återställning av våtmarker. Geodata behövs både för att ta fram faktabaserade underlag och beslut, och för att smidigt kunna visualisera olika scenarier inom markanvändningen.