Ett säkert och robust samhälle

Olika förutsättningar

Geodata av god kvalitet, aktualitet och enhetlighet är grundläggande, inte minst för blåljusaktörer. Men förutsättningarna för försörjning med kartor och andra geodata ser mycket olika ut mellan myndigheter, kommuner, företag och andra aktörer. 

Se en kort film om hur geodata användes vid de stora skogsbränderna 2018:

Komplex hotbild ställer krav på informationssäkerhet

Samtidigt som den yttre hotbilden mot Sverige ökar och har blivit mer komplex har insikten ökat kring behovet av att förstärka vår förmåga att skydda liv och egendom. Detta omfattar alla samhällsnivåer och inbegriper såväl offentliga som privata aktörer, eftersom samhällsviktig verksamhet idag i stor utsträckning har överförts till privata aktörer.

Försvarsberedningen konstaterar att den europeiska säkerhetsordningen har utmanats och bedömer att den kommer att fortsätta att utmanas. Förmågan att skydda samhället från militär aggression och överraskande angrepp kommer fortsatt att vara avgörande. Ytterst handlar det om Sveriges integritet och suveränitet, samt att värna om viktiga värden i samhället.

Sverige behöver vara förberett för såväl gråzon som väpnad konflikt. En gråzon kan närmast beskrivas som en situation där det inte formellt är krig men där statliga antagonister genomför angrepp av olika karaktär. Det innebär att gränsen mellan vad som är krigsförberedelser och faktisk konflikt alltmer suddas ut.

Utvecklingen av informationsteknologin utmanar många traditionella föreställningar om säkerhetspolitikens omfattning, aktörer och logik.

Ett informationssamhälle måste skyddas mot informationspåverkan och därför behöver informationssäkerhet vara en integrerad del i arbetet med geodata. Såväl skyddsvärda som aggregerade geodata måste skyddas mot missbruk och nyttjande som motverkar ett säkert och robust samhälle.

Öppenhet och säkerhet ligger i vågskålarna

Ur ett samhällsnyttoperspektiv bör data vara öppna och tillgängliga men samtidigt måste Sveriges säkerhet beaktas. Olika typer av data, skyddsvärda och aggregerade behöver skyddas mot användning som motverkar ett säkert och robust samhälle samt ytterst Sveriges säkerhet. Informationssäkerhet behöver därför vara en integrerad del i arbetet med geodata.

En särskild utmaning finns beträffande vilka krav som samhället kan ställa på privata aktörer gällande tillgänglighet, kvalitet, ajourhållning och förvaltning av geodata. Även privata aktörers oreglerade spridning vidare av sin information till olämpliga aktörer är svår att lagstifta om, och kan innebära en ökad sårbarhet i samhället.

Enhetliga geodata ger gemensam lägesbild

För att skapa bästa möjliga förutsättningar att rädda liv och egendom vid olyckor, kriser och krig måste samtliga aktörer få gemensam tillgång till aktuella och enhetliga geodata, kartor och positioneringsdata. Dessa behövs för att aktörerna ska kunna analysera, planera och bygga en robust förmåga i händelse av olika typer av olyckor, kriser och i värsta fall krig.

Endast då blir det möjligt att kunna säkerställa en gemensam lägesbild före, under och efter en händelse.

Den digitala infrastrukturen är sårbar

Många leverantörer av geodata skapar idag tjänstebaserad åtkomst av centraliserade och aggregeringsbara data. För att dessa ska vara åtkomliga och trovärdiga krävs en infrastruktur som är säker och robust.

Men den digitala infrastrukturen för att tillhandahålla och använda geodata är sårbar. Vid störningar kommer ett flertal kart-, positionerings och navigationssystem mista sin funktionalitet och till och med bli oanvändbara. Det krävs därför ett arbete för att skapa en digital robusthet.

Det här vill vi uppnå inom utmaningen Ett säkert och robust samhälle

Vi vill att:

Öka samhällets robusthet och säkerhet genom en ökad samverkan mellan berörda myndigheter kring geodataförsörjning i kris och krig.

Alla samhällsviktiga verksamheter kan lita på att de får tillgång till enhetliga geodata genom en robust och skyddad infrastruktur, oavsett vilken påfrestning samhället ställs inför.

Samhällsviktig geodata, som är en förutsättning för ett robust och säkert samhälle, är enkelt och avgiftsfritt tillgängliga (för behöriga aktörer).

Det finns metoder för att hindra att säkerhetsskyddsklassificerad information blir åtkomlig genom att olika data kombineras (aggregeras).

Så här ska vi nå dit

För att nå dit vi vill så behöver vi:

Etablera återkommande övningar för att utveckla och säkerställa att geodataförsörjningen till samhällsviktiga verksamheter fungerar effektivt och är robust.

Identifiera vilka geodata och produkter (tryckta och digitala) som är av avgörande betydelse för att kunna stödja samhällets behov före, under och efter kriser. Detta gäller för allt arbete med olyckor, kriser och krig.

Säkerställa en robust produktion och tillhandahålle av samhällsviktig geodata samt den tillhörande infrastrukturen för geodata. Allt detta ska fungera i hela hotskalan och omhänderta allt från digitalt stöd till tryckta kartor.

Ge alla aktörer förutsättningar att kunna ta ett eget ansvar för att säkerhetsskyddslagstiftningen följs för samhällsviktiga geodata.

Skapa ett tydligt ramverk för de geodata som bedöms vara samhällsviktiga och dessa bör regleras på motsvarande sätt som lagen om geografisk miljöinformation (Sveriges implementering av Inspire-direktivet). Det behöver därför skapas ett forum (myndighetssamverkan) för harmonisering av geodata för ett säkert och robust samhälle. Inom ramen för denna samverkan behöver till exempel ett effektivt metodstöd eller funktion etableras. Detta för att kunna avgöra om datamängder, även i aggregerad form, utgör skyddsvärd information.

Genom möjlighet att föreskriva vilka geodata och kartor som ska användas inom samhällsviktiga verksamheter, till exempel av blåljusaktörer, underlättas och säkerställs att enhetliga och riktiga geodata används av behöriga aktörer.