Hållbar stadsutveckling

Förutsättningar och utmaningar

Hållbar stadsutveckling innebär att städer och tätbebyggda samhällen möter människornas och företagens behov och samtidigt erbjuder en långsiktigt bra livsmiljö för sina invånare. Det innebär att den hållbara staden behöver ha en ”blågrön” infrastruktur med utrymme för såväl vattendrag och dräneringssystem som för parker och grönytor av olika slag.

Tillgång till pålitliga geodata är grundläggande för att planera och skapa en blågrön infrastruktur.

Den pågående förtätningen av städer ger förutsättningar för hållbara lösningar och möjligheter att hantera effekter av klimatförändringar, men den skapar också utmaningar för planering och byggande.

Vi behöver förstå hur staden kan anpassas och förändras i nuet, samtidigt som vi behöver kunna förutspå vilka anpassningar som behövs för att bidra till en resurssnålare och mer energieffektiv stad.

Delaktighet och demokrati

En annan utmaning handlar om delaktighet och demokrati. Såväl medborgare som offentliga och privata aktörer ska ha möjlighet att vara medskapande för att bättre utforma stadens gemensamma rum.

Därför behövs det öppna och tillgängliga geodata som möjliggör visualiseringar av förändringarna med digitala verktyg och virtuella miljöer. För att kunna planera och bygga den hållbara staden behövs alltså tillgängliga och användbara geodata med hög och känd kvalitet.

Geodata är ett verktyg för ett inkluderande samhälle

Boende, mötesplatser, grönområden, tillgång till service och möjligheter att gå, cykla eller åka kollektivt – samspelet mellan stadens funktioner spelar stor roll för enskilda människors livsvillkor och valmöjligheter.

Den fysiska planeringen är ett verktyg för att skapa förutsättningar för ett rättvist, inkluderande och jämlikt samhälle och bidrar till att motverka segregation.

Geodata som är jämförbara över tid ger bra underlag för att fatta beslut i dessa frågor.

Staden – en del av ett större sammanhang

Staden är en pusselbit i den region den tillhör. Städerna utgör också noder i växande regioner för transporter, logistik och arbetsmarknad. Det ställer nya krav på samverkan och samordning mellan olika myndigheter. Det är därför viktigt att officiella register och databaser är kvalitetssäkrade, korrekta med tillförlitlig information som ger stöd för bland annat beslutsfattande.

Urbaniseringen och globaliseringen har förändrat transportbehovet och transportströmmarna. Tillgången till material är kritisk för att bygga och förändra staden. Materialet ska produceras och transporteras med minimal miljöpåverkan och utan att störa arbets- och livsmiljöer.

Den ökade elektrifieringen av transportsektorn och andra samhällsfunktioner ställer krav på en stabil och robust energiförsörjning. Behovet av laddstolpar för fordon är bara ett av många exempel. Med digitalisering och automatisering av staden ökar behoven av positioneringstjänster med snabb, säker och hög lägesnoggrannhet.

För en nationell positioneringstjänst krävs en robust och säker infrastruktur som klarar ökad belastning och fler användare.

Samverkan krävs i det komplexa samhället

Det är kommunen som planerar och genomför stadsutvecklingen, ofta i samverkan med privata aktörer och andra myndigheter. Det ställer krav på att de data som skapas och delas är standardiserade och har känd kvalitet.

I planeringen och bygget av staden behöver aktörerna ha gemensamma och effektiva processer. Det kräver en samverkan som är långsiktig och personoberoende. Byggnadsinformationsmodeller (BIM), informationsmodeller för den fysiska miljön och digitala tvillingar behöver bli gemensamma arbetsredskap i samhällsbyggnadsprocessen för att uppnå detta.

Det här vill vi uppnå inom utmaningen Hållbar stadsutveckling

Vi vill att:

Digitaliseringen och tillgång till geodata används för att stärka medborgarnas perspektiv och möjlighet till att vara engagerade och delaktiga i stadens utveckling och funktion. Alla steg i samhällsbyggnadsprocessen, inte bara de beslutade, är tillgängliga för medborgare, entreprenörer, föreningar med flera.

Öppna, rätt paketerade och kvalitetsbeskrivna geodata bidrar till att stärka
den samlade kunskapen, kompetensen och kapaciteten inom stadsutveckling.

Geodata är navet i stadens förmåga att hantera samhällsviktig verksamhet i olika kritiska situationer som naturkatastrofer, pandemier, miljökatastrofer, stora olyckor och sabotage. Det kan gälla verksamheter som energiförsörjning, kommunalteknisk försörjning, skydd och säkerhet och transporter.

Aktörerna som planerar staden och dess omgivning har tillgång till användbara geodata över den region som staden befinner sig i.

Så här ska vi nå dit

För att nå dit vi vill så behöver vi:

Öka samverkan och öppna standarder genom gemensamma målbilder för övergripande utvecklingsprojekt inom samhällsbyggnadsprocessen.

För att få en mer sammanhållen, effektiv och transparent samhällsplanering fortsätter arbetet med att digitalisera planer, till exempel detaljplaner, vägplaner och översiktsplaner. Trafikbuller, utsläpp från industri och transporter, cirkulär hantering av byggmaterial och byggmassor är exempel på faktorer som behöver beaktas.

Identifiera de datamängder som är kritiska för en robust samhällsplanering. Det kan gälla data om större industrianläggningar, dagvattenhantering, särskilt känslig och utsatt bebyggelse och infrastruktur.

Fortsätta arbetet med att utveckla metoder, modeller och databaser relaterade till geodata som ger underlag för planering av en robust stadsmiljö. Det handlar till exempel om analyser för säker stadsmiljö, robust infrastruktur, hållbar materialhantering och cirkulär ekonomi.

Utveckla öppna tjänster för tillhandahållande av information för planering och byggande för att öka graden av digitalisering och automatisering i samhällsbyggnadsprocessen.

Utveckla samverkan lokalt och regionalt för att tillhandahålla öppna och standardiserade geodata för samhällsbyggnadsprocessen. Det gäller både traditionella GIS-data och nya dynamiska datamängder från uppkopplade enheter (IoT).