Klimatanpassning

Utmaningar

Stigande havsnivåer, översvämningar av sjöar och vattendrag, värmeböljor, våldsamma skyfall, torka – listan på den globala uppvärmningens effekter kan göras lång.

Effekterna ändrar inte bara förutsättningarna i naturen, utan även för hur samhället ska kunna fungera. Krisberedskap, areella näringar, infrastruktur och samhällsplanering är bara några exempel på områden där hänsyn till ett förändrat klimat behöver få en större betydelse för att de ska kunna utvecklas och fungera.

De stigande havsnivåerna är exempelvis redan idag en viktig faktor i flera kustnära kommuners planeringsarbete. Men klimatanpassning behöver få en ännu större betydelse i plan- och byggprocesserna.

Utmaningarna inom klimatanpassningen är ofta gräns- och ämnesöverskridande. Eftersom de flesta av klimatförändringarnas effekter har en geografisk koppling är grundläggande geodata av central betydelse för att samhället ska bli mer robust och kunna hantera klimatförändringarnas följder.

Geodata synliggör och förklarar

Geodata behövs för att synliggöra och förklara komplexa skeenden utifrån stora datamängder. De möjliggör simulering, analys, konsekvensbeskrivningar och planering av olika slags åtgärder för klimatanpassning.

De geografiska skillnaderna gör att behoven av geodata varierar mellan olika delar i landet. För en kustkommun kan stranderosion vara ett stort problem, medan en kommun i inlandet kanske ser risken för översvämningar som sin största utmaning.

Tillgång till geodata möjliggör innovation och användande av modern teknik som artificiell intelligens till stöd för klimatanpassning.

Geodata ger förutsättningar för effektiv kommunikation och information kring klimatanpassning. När situationen blir konkret och synliggjord för såväl individen som samhället blir det enklare att fatta rätt beslut inom olika samhällsområden.

Alla samhällsområden berörs

Ett förändrat klimat får effekter på alla delar av samhället. I den nationella strategin för klimatanpassning lyfts sju prioriterade områden fram:

• Ras, skred och erosion som hotar samhällen, infrastruktur och företag.
• Översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag.
• Höga temperaturer som innebär risker för hälsa och välbefinnande för människor och djur.
• Brist i vattenförsörjningen för enskilda, jordbruk, och industri.
• Biologiska och ekologiska effekter som påverkar en hållbar utveckling.
• Påverkan på inhemsk och internationell livsmedelsproduktion och handel.
• Ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter.

Inom dessa sju prioriterade områden kan geodata bidra med ett ökat kunskapsunderlag till samhället.

Klimatanpassning kräver samverkan

För att de sju angelägna områdena från den nationella strategin för klimatanpassning ska tas om hand pågår ett omfattande klimatanpassningsarbete i Sverige. Arbetet sker på olika samhällsnivåer och inom olika ansvarsområden, vilket kräver samverkan och samordning mellan många olika aktörer inte minst inom geodataområdet.

De nationella myndigheterna har en viktig roll i att initiera, stödja och utvärdera klimatanpassningsarbetet inom sina ansvarsområden och länsstyrelserna har ett regionalt samordningsuppdrag. På lokal nivå har kommunerna en central roll, exempelvis som huvudmän för teknisk försörjning med ansvar för det förebyggande arbetet med fysisk planering. Fastighetsägare och näringsliv har ett ansvar att klimatanpassa egendom och verksamhet.

Det här vill vi uppnå inom utmaningen Klimatanpassning

Vi vill att:

Geodata används till sin fulla potential för att möta effekter av ett förändrat klimat.

Användaren förstår vilka data som är lämpliga att använda för olika ändamål.

Klimatanpassningsaktörer har tillgång till välutvecklat stöd för användning av geodata till klimatanpassningsaktörer, till exempel genom information, metodstöd
och verktyg.

Så här ska vi nå dit

För att nå dit vi vill så behöver vi:

Ha en god dialog och samverkan mellan berörda aktörer.

Förbättrad tillgång till geodata efter redan kända behov, till exempel inom Sveriges kust- och strandzoner.

Utvecklad och ökad kännedom om användarnas behov av geodata för klimatanpassning.

Ökad samverkan mellan universitet, högskolor, forskningsorganisationer, näringsliv och myndigheter för att identifiera gemensamma behov av forskning, innovation och ny teknik kring geodata för klimatanpassning.

Ta fram efterfrågat stöd för användning av geodata i form av exempelvis utbildningar, verktyg och standardiserade upphandlingsunderlag.

Skapa beslutsstöd där geodata och tillhörande stödmaterial grupperas efter efterfrågade teman eller händelsescenarier.