Förstudie flödeslinjer som myndighetsgemensamt underlag

Ingående myndigheter i arbetsgruppen:
Lantmäteriet, Trafikverket, SMHI, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jordbruksverket, Statens geotekniska institut (SGI) samt Skogsstyrelsen.

Bakgrund

För att få en översikt av vad som krävs för att ta fram flödeslinjer har en myndighetsgemensam övergripande metodik för hur flödeslinjer bör produceras och förvaltas tagits fram. Konceptet beskriver vilka övergripande verksamhetsförmågor som krävs för ledning och styrning, kärnverksamhet och verksamhetsstöd, till exempel organisation, resurser, kompetens samt tillgång till data och infrastruktur. Tillgång till rätt kompetens är kritisk eftersom den finns utspridd hos flera myndigheter. Tillsammans med viljan och förmågan att samverka utgör de viktiga framgångsfaktorer för ett myndighetsgemensamt underlag.

Övriga kritiska framgångsfaktorer som identifierats i förstudien är ett tydligt utpekat ansvar för produktion och förvaltning samt incitament för nyttjande, kostnadseffektivitet, finansiering, samt att slutprodukterna upplevs användbara och ger önskade nyttoeffekter. Förstudien rekommenderar att slutprodukterna tillgängliggörs som öppna data, men när denna rapport skrivs finns inte förutsättningar klara för när det är möjligt. En analys bör också genomföras för att avgöra om slutprodukten Flödeslinjer konkurrerar med kommersiella produkter och hur detta iså fall bör hanteras.

Legala krav för produktion av flödeslinjer och hydrologisk markhöjdmodell

Det finns ingen beställande organisation eller juridisk styrning som säger att datamängden flödeslinjer ska produceras eller nyttjas. Produktion, förvaltning och användande bygger således på organisationernas frivillighet och samverkan. Behovsanalysen visar tydligt att myndigheters uppdrag väsentligt kan underlättas om denna datamängd finns tillgänglig. Detta behov tillsammans med identifierad samhällsnytta är tydliga incitament till att denna nationella datamängd bör tas fram.

Enligt lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation tillhörande förordning (2010:1770) 3 kap. 10§ utpekas Lantmäteriet som informationsansvarig myndighet för höjd- och djupförhållanden avseende höjdgitter och höjdkurvor. SMHI utpekas enligt samma lag och förordning 3 kap. 8§ som informationsansvarig myndighet för inlandshydrografi avseende nätverk för att beskriva flöden. Båda organisationerna har tidigare erfarenhet av produktion och förvaltning av datamängder. De har även en tidigare etablerad samverkan inom produktion och förvaltning av den befintliga produkten Hydrografi i Nätverk, vilket gör att båda organisationerna har erfarenhet samt etablerade kontakter för att formera samverkan.

Rekommendationer

Förstudien rekommenderar att ansvar för information, produktion och förvaltning finns samlat hos Lantmäteriet för slutprodukten Nationell hydrologiskt korrigerad markhöjdsmodell.

Om produkten Flödeslinjer klassas som ett ”nätverk för att beskriva flöden”, rekommenderas att ansvar för information, produktion och förvaltning finns samlat hos SMHI. Här kan dock hänsyn tas till den produktion av flöde som sker i produkten Hydrografi i nätverk, som idag produceras och förvaltas av Lantmäteriet.

Ansvar för samordning av samverkan mellan myndigheter för utveckling och förvaltning av metod och metodbeskrivningar, rekommenderas antingen Lantmäteriet eller SMHI. Rekommendationen avseende Lantmäteriet baseras på deras erfarenhet och kompetens i sin nuvarande samordningsroll enligt deras instruktion i förordning (2009:946), med ett utpekat nationellt samordningsansvar för produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling inom området för geografisk information och fastighetsinformation (geodataområdet). Rekommendationen avseende SMHI baseras på deras erfarenhet som samordnande sekretariat för Myndighetsnätverket för Klimatanpassning (nytt fönster).

Förstudien rekommenderar att respektive utpekad myndighet tar ställning till klassning av produkt och ansvar samt har en dialog för att komma överens om den mest effektiva hanteringen för både Flödeslinjer samt metod och metodbeskrivningar.

Nyttan

Med gemensam metodik för produktion och nationellt täckande data från överenskomna källor är det möjligt att uppnå högre tillförlitlighet och enhetliga analysresultat mellan olika aktörer. När samma metodik används över tid och när löpande utveckling av metoder och metadata sker i samråd, minskar antal potentiella felkällor och risken minskar för divergerande resultat, tolkningar och beslutsunderlag mellan myndigheter, konsulter och övriga berörda aktörer.

Produktion och förvaltning av en slutprodukt hos en myndighet ökar den samlade effektiviteten för aktörer som idag själva producerar och förvaltar flödeslinjer. Färre resurser krävs för samma arbete och det är möjligt att dra nytta av befintlig erfarenhet och infrastruktur för produktion och förvaltning hos ansvarig myndighet. Bättre nyttjade resurser tillsammans med ökad samhällsnytta bidrar till högre kostnadseffektivitet för staten. Genom samverkan sker även ett positivt kunskapsutbyte som främjar ökad kompetens inom området, som idag är en kritisk framgångsfaktor.

Slutsats

Förstudiens slutsats är att det finns goda förutsättningar för att implementera ett myndighetsgemensamt koncept med övergripande metodik för att producera och förvalta flödeslinjer. En övergripande grov kostnadsuppskattning samt förslag till införandeplan med övergripande aktiviteter föreslås i denna förstudie som beslutsunderlag till ett framtida genomförande.

Ta del av slutrapporten Flödeslinjer som myndighetsgemensamt underlag (pdf)

Kontakta projektet

För att komma i kontakt med projektet kan du kontakta daniel.regemar@lm.se eller anika.henriksson@lm.se