Lyssna

Tidigare seminarier

Här kan du ta del av inspelningar och dokument från tidigare genomförda seminarier.

Seminarier 2025

Kan öppna geodata leda till risker för Sveriges säkerhet?

Den 9 juni 2025 presenterade Lantmäteriet och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI ett arbete för att genomföra riskbedömningar vid tillgängliggörande av öppna geodata.

Bildspel: Metod för att bedöma risken med öppna geodata (pdf, nytt fönster)

Innehållet i korthet:

  • Varför behövs riskbedömningar vid tillgängliggörande av öppna geodata? 
  • Öppna datalagen och värdefulla datamängder
  • Risker för Sveriges säkerhet med geodata som öppna geodata?
  • Förslag till metod för riskbedömningar av öppna geodata med avseende på Sveriges säkerhet
  • Hinder och utmaningar 
  • Nästa steg

FOI rapporter:

Längst ner på sidan kan du ta del av våra svar på frågor som inkom via chatt under webbinariet.

Geodataområdet – Sveriges mest spännande bransch

Inspelning av geodataseminariet den 12 februari 2025 (nytt fönster)

Den 12 februari 2025 genomförde Lantmäteriet och Geodatarådet ett webbsänt geodataseminarium med temat "Geodataområdet – Sveriges mest spännande bransch”. Där fick vi ta del av arbeten i framkant och annat fantastiskt som görs inom geodataområdet.

Moderator var Andreas Berg, Lantmäteriet.

Innehållet i korthet:

Ny teknik för staden

Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola pratade om den smarta stadens styrning, AI och etik i en spatial kontext.

Jenny Carlstedt, RISE berättade om teknikens påverkan på stadsutveckling, hur ny teknik kan påverka utformningen och förvaltningen av framtida städer.

Monica Ek, Lindholmen Science Park gav en presentation om hur digitala tvillingar och AI kan skapa mer tillgängliga stadsmiljöer.

Internationell utblick

Conor Cahalane från EuroSDR gav en översikt över aktuell forskning inom EuroSDR (presentationen hålls på engelska)

Samtal med svenska experter om EuroSDRs föredrag, reflektion vad det betyder för Sverige. Tobias Lindholm och Anders Rydén från Lantmäteriet, Lars Kristian Stölen, SGU samt Britt-Marie Calles, Trafikverket

Kraften i rymddata

Tobias Edman, RISE berättade om Digital Earth Sweden och hur rymddata kan användas för samhällsnytta och innovation.

Leif Haglund från Maxar och Linköpings universitet informerade om Legion 6, nya högupplösta jordobservationssatelliter och Globeni 3D.

Noah Brautigam och Vivien Holub, WSP gav en presentation om digital tvilling för havsplanering i Skagerrak.

Mattias Eriksson, Lantmäteriet gav en uppdatering om glaciärernas tillstånd, som karterats med hjälp av satellitdata och flygbilder.

Utbildning

Panelsamtal om hur vi leder utvecklingen och skapar innovation. Jenny Carlstedt, RISE, Viktoria Hagelstedt DIGG samt Adam Sjödin, Sweco

Linn Norén och Sofi Almqvist, Geoforum berättade om initiativet "Sluta gissa" för att attrahera unga till geodatabranschen.

Dagen avslutade med en summering och reflektion kring Geodatarådets Vision 2040 av Andreas Berg, Lars Kristian Stölen och Britt-Marie Calles.

Seminarier 2024

Lunchseminarium 2024-10-24

Inspelning av lunchseminariet den 10 oktober 2024 (nytt fönster).

Lunchseminarium 2024-06-03

Inspelning av lunchseminariet den 3 juni 2024 (nytt fönster).

Lunchseminarium 2024-03-08

Inspelning av lunchseminariet den 8 mars 2024 (nytt fönster).

Geodataseminarium 2024-02-01

Inspelning av geodataseminariet den 1 februari (nytt fönster)

Den 1 februari 2024 genomförde Lantmäteriet och Geodatarådet ett webbsänt geodataseminarium med temat ”I riktning mot framtiden – en vision för geodataområdet 2040". Där presenterades några av de lärdomar som gjorts från alla de dialoger som genomförts i arbetet med att ta fram visionen.

Vi fick även ta del av samtal om framtiden inom geodataområdet, om digitala tvillingar 2040 och säkerhetsfrågor kopplade till öppna geodata. Dessutom fick vi att ta del av några intressanta omvärldsbevakningar, där bland annat Jani Kylmäaho från National Land Survey of Finland som berättade om deras användning och utveckling av digitala tvillingar.
Moderator var Malin Klintborg, Lantmäteriet.

Innehållet i korthet

En vision för Geodataområdet 2040:
Innehållet och arbetet bakom den framtagna visionen presenterades av Marika Ström från Lantmäteriet, Lars-Kristian Stölen från SGU och Patrik André från Skogsstyrelsen som följdes av ett panelsamtal som betonade vikten av samverkan inom offentlig sektor för att kunna nå dit visionen pekar, med representanter från Lantmäteriet, SGU och Naturvårdsverket.

Panelsamtal om digitala tvillingar om säkerhetsfrågor:
Dagen fortsatte med två panelsamtal. Det ena fokuserade på digitala tvillingar år 2040, där medverkande från RISE, Sweco, Malmö stad och Linköpings universitet och de gav olika perspektiv på hur användningen av geodata kan komma att utvecklas på både kortare och lite längre sikt.

Det andra panelsamtalet handlade om säkerhetsfrågor kopplade till öppna geodata. Där medverkade representanter från Lantmäteriet, Försvarsmakten, MSB och Polismyndighetens avdelning NOA. Samtalet berörde risker med öppna data såväl som behovet av att tillförlitlig information finns tillgänglig.

Intressanta omvärldsbevakningar:

  • Jani Kylmäaho från National Land Survey of Finland, (Lantmäteriets motsvarighet), berättade om deras utveckling av digitala tvillingar.
  • Peter Westerdahl från Linköpings universitet pratade om projektet SimStad och visualiseringar av Norrköping som grund för digitala tvillingar.
  • Anders Elias, Aelia Consulting, gav flera exempel på användning av AI-verktyget ChatGPT för att skapa kartor med öppna geodata.

Frågor och svar från webbinarium 9 juni - Kan öppna geodata leda till risker för Sveriges säkerhet?

Ni nämner bland annat satellitdata. I lagen 2016:319 är data enbart framställd med hjälp av satellit, undantagen från krav på spridningstillstånd. Måste man ändå göra en sekretessprövning innan sådan data lämnas ut?

SVAR: Ja, sekretessprövning måste alltid ske innan utlämnande. Om det konstateras att det inte föreligger hinder för utlämnande på grund av sekretess och om Öppna datalagen är tillämplig måste även en riskbedömning enligt 2 kap. 1 § ske. Kraven om riskbedömning i Öppna data-lagen gäller oavsett om du beviljats spridningstillstånd eller om ett spridningstillstånd inte krävs. (Steg ett är att avgöra om Öppna data-lagen är tillgänglig)

Som jag tolkar det kan en riskbedömning ”övertrumfa” ambitionen med öppen data. Om jag som utpekad dataleverantör då vill riskminimera så släpper jag ingen data med hänvisning till riskbedömning jag genomfört själv. Finns det en risk för detta så kommer det också finnas ett sätt att på övergripande plan granska om riskbedömningar är ”korrekta”. Nivån kommer bli underlag för många diskussioner tänker jag.

SVAR: Myndigheters beslut att avslå en begäran om tillgängliggörande av data kan överklagas enligt Öppna datalagen. Saknas det då skäl kan domstolen bifalla överklagandet och tillgängliggörande ska ske. 

Undantaget för ÖD lagen mellan kommuner och statliga myndigheter:

I dag kan vi antingen göra tillgängligt via nedladdning eller inte. Att skicka fram och tillbaka på mejl etc är inte hållbart, tror jag.

SVAR: Lantmäteriet tror att vi framöver behöver hitta bättre sätt att enklare kunna utbyta data som behöver omfattas av någon form av skydd, särskilt mellan myndigheter. Det kan vara en av lösningarna att särskilja tillhandahållande av helt öppna data från data som behöver förenas med någon form av skydd. Läs gärna Lantmäteriets kommande rapport avseende regleringsbrevsuppdrag om strategiska plan för den nationella geodataförsörjningen.

Jag upplever att det ofta kan vara interna spänningar mellan ex. de som jobbar med informationssäkerhet som vill dra ut på processerna ibland till en extrem nivå, och de som jobbar som handläggare och som behöver få ut sin data för att kunna sköta sitt jobb. Och så står GIS-kunniga personer däremellan och försöker medla.

SVAR: Lantmäteriet önskar att vi hade facit på den frågan. Det är nog en utmaning för många verksamheter. Första steget bör vara att påpeka att det rör sig om ett författningskrav att riskbedöma. En bra förutsättning kan vara att det finns en tydlig inriktning från ledningen som kan ge vägledning i denna fråga till de som arbetar med de praktiska frågeställningarna och de som tilldelar resurserna.

Föreslå gärna dessa för ledningen så de inte behöver ta fram dessa ”önskade lägen” själva. Det underlättar också om det finns en tydlig ansvarsfördelning – vem tar beslut, särskilt om vi inte är överens inom verksamheten. En annan fördel är att jobba mycket tillsammans i frågorna, från ax till limpa. Det bygger förståelse och kunskap, vilket underlättar kloka beslut.

OBS – vet inte om vi förstått frågan rätt.

SVAR: Vi behöver hitta bra sätt att involvera kommunerna i dessa riskbedömningar och ge det praktiska stöd som faktiskt behövs för att kloka beslut ska fattas. Kommunerna sitter på mycket geodata och ofta mer detaljerade data än t ex Lantmäteriet. Detta är en av de frågor som vi behöver jobba vidare med att hitta lösningar för.