Under åren 2020–2024 genomfördes en översyn av riksgränsen mellan Sverige och Norge.
Uppdrag
Sveriges regering utsåg en svensk gränskommission vid Lantmäteriet och gav den 2020 i uppdrag att göra en översyn av riksgränsen mellan Sverige och Norge. Arbetet blev klart 2024 och genomfördes tillsammans med en gränskommission vid det norska Kartverket.
Den slutliga dokumentationen har överlämnats till ländernas regeringar. Innan översynen blir gällande återstår ländernas interna processer för att godkänna dokumentationen på regeringsnivå samt för utrikesdepartementen att göra en diplomatisk skriftväxling.
Lantmäteriet ansvarade för översynen av den norra delen av riksgränsen, från riksröse 185B i höjd med Valsjöbyn i norra Jämtland upp till Treriksröset. Det arbetet kontrollerades av Norge. Norge ansvarade för översynen av gränsens södra del, från Idefjorden till riksröse 185B. Arbetet kontrollerades av Sverige.
Översynen ger en tydlig riksgräns
Syftet med översynen är att ge en aktuell och tydlig redovisning av riksgränsens läge och hur den är markerad. Under gränsöversynen arbetade gränskommissionen med att restaurera, gulmåla och mäta in riksrösen och andra gränsmärken. En fem meter bred gränsgata höggs upp (under trädgränsen) och gjordes fri från träd och buskar.
På några ställen behövde riksgränsens sträckning förtydligas eller ändras något. De ligger främst på riksgränsens södra del, där den bitvis även går fram i sjöar och längs vattendrag.
Mätningarna som gjordes under översynen ger noggrant bestämda koordinater. Detta tillsammans med förtydligandena av sträckningen medför att lägeskvaliteten för riksgränsen i registerkartan kommer att kunna förbättras kraftigt när översynen är godkänd. Det samma gäller för riksgränsen i den geografiska informationen från Lantmäteriet och norska Kartverket, vilken bland annat används i olika karttjänster.
Den svenska gränskommissionen
Den svenska gränskommissionen består av Susanne Ås Sivborg (generaldirektör vid Regeringskansliet), Martin Lidberg (enhetschef vid Lantmäteriet, gränskommissarie), Dan Norin (geodet vid Lantmäteriet, geodetisk expert och sekreterare) och Per Sörbom (strategichef vid Lantmäteriet, fastighetsinformationsexpert).
Vid den föregående översynen av riksgränsen mellan Sverige och Norge som gjordes under åren 1984–1987 ansvarade Sverige för den södra delen. Jim Widmark var svensk gränsöverkommissarie och Åke Gustafsson var svensk gränskommissarie.
Genomförda arbeten
Arbetena inleddes 2020 med en rekognoscering av hela den norra delen och med visst fältarbete. Fältarbetet fortsatte sedan i stor skala 2021–2024 och under denna tid har fyrtiotalet personer medverkat i arbetena på något vis. Inför fältarbetena har fastighetsägare och andra intressenter längs gränsen kontaktats. Fältarbetena har omfattat:
- Gränsgatans mittlinje har stakats ut med stakkäppar och totalt har det gått åt ca 3000 stakkäppar på den norra delen.
- Den 5 meter breda gränsgatan (2,5 meter in i vartdera landet) har röjts baserat på en rekommendation från Nordiska rådet 1957 (sedan 1751 finns formell rätt att röja 10 meter brett). Då gränsgatan ska vara fri från grenar med mera har även vissa träd och buskar utanför gränsgatan röjts och även fällts. Totalt har röjningen på den norra delen omfattat ca 160 km gränsgata.
- Samtliga riksrösen och andra gränsmärken som gränsskyltar och små stenrösen som kallas utliggare har restaurerats och mätts in noggrant med modern teknik. I samband med restaureringarna har det på den norra delen staplats uppskattningsvis ca 700 ton sten.
- Samtliga gränsrösen har gulmålats och inskriptionerna på hjärtstenarna har fyllts i med svart färg. Det har på den norra delen gått åt runt 1600 liter färg.
Omfattande dokumentation
Dokumentationen från översynen är omfattande och består totalt av 1447 sidor. Förutom en djupgående beskrivning i ord av översynen och av riksgränsens sträckning består dokumentationen av:
- översiktskartor över riksgränsens sträckning
- kartor över riksgränsens sträckning i sjöar och vattendrag
- gränsmärkesbeskrivningar av alla 1095 gränsmärken.
Den officiella riksgränsen att använda för offentligt bruk fram till nästa översyn om ungefär 25 år är dock en digital riksgräns, vilken har skapats i formatet Geography Markup Language (gml).