Inom ramen för Lantmäteriets forskningsuppdrag finns två nya licentiatavhandlingar. Linda Aldén har forskat om koordinatbestämda fastighetsgränser som del av en obruten digital samhällsbyggnadsprocess, och Anders Alfredsson om ett enhetligt globalt referenssystem för att mäta höjder.
I Lantmäteriets uppdrag ingår forsknings- och utvecklingsverksamhet inom myndighetens verksamhetsområden.
– Forskningen är viktig för vår förmåga att utvecklas och effektiviseras och för att följa med när omvärlden förändras. Våra forskande medarbetare har en unik insyn i Lantmäteriets verksamhet, vilket tillför ett viktigt komplement till annan forskning hos universitet, högskolor och forskningsinstitut, berättar Linda Sabel, forsknings- och utbildningssamordnare på Lantmäteriet.
Lantmäteriet bidrar med personella eller finansiella resurser i aktiviteter som antingen leds av Lantmäteriet eller av någon annan aktör. I de här fallen rör det sig om samarbeten med två olika högskolor.
Koordinatbestämda fastighetsgränser
Linda Aldén är lantmätare och industridoktorand vid Kungliga Tekniska högskolan, där hon också har sin huvudhandledare, professor Peter Ekbäck. Biträdande handledare på Lantmäteriet är Linda Sabel. I sin avhandling har Linda Aldén gjort en analys av förutsättningar och förslag till reform av det svenska gränssystemet där hon presenterar ett förslag på hur gränspunkter kan definieras av koordinatuppgifter.
Hon inleder sin licentiatuppsats med att konstatera att Sverige har en uttalad strategi om att bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Och inom samhällsbyggnadsprocessen finns stora förhoppningar om att en obruten digital process ska korta ledtiderna och på sikt bidra till ett ökat bostadsbyggande. I det perspektivet är det fysiska gränsmärket (ex. ett järnrör eller en sk råsten) ett hinder.
– Mitt förslag på en övergång till koordinatbestämda gränspunkter är högst genomförbart och en möjlig väg framåt. Övergången skulle i så fall ske succesivt och i samband med att en förrättning genomförs, berättar Linda Aldén.
Parallellt med Lindas forskning pågår en statlig utredning om koordinatbestämda fastighetsgränser, där det inom uppdraget ska tas fram ett författningsförslag på hur en övergång ska gå till.
– Jag hoppas såklart att de ser min forskning som ett värdefullt bidrag till utredningen, säger hon.
I sin fortsatta forskning kommer Linda Aldén att fokusera på samband mellan förändrad fastighetsindelning och förändrad markanvändning och jämföra Sveriges regelsystem med andra nordiska länder.
Regionala realiseringar av ett internationellt höjdsystem
Anders Alfredsson är geodet på Lantmäteriet och industridoktorand vid Högskolan i Gävle, där hans huvudhandledare är docent Jonas Ågren. Biträdande handledare på Lantmäteriet är Per-Anders Olsson, ansvarig för referenssystem inom enheten Geodetisk infrastruktur.
Anders forskar på hur man kan skapa ett globalt system för att mäta höjder på ett enhetligt sätt. I avhandlingen diskuterar han olika metoder för hur det skulle gå till i praktiken. Ett internationellt referenssystem med en gemensam nollnivå, har diskuterats under lång tid. Under senare år har arbetet intensifierats och referenssystemet kan nu bli verklighet.
– Idag bestämmer man normalt nollnivån för höjdangivelser i ett land eller en region genom att försöka mäta och bestämma havets medelnivå i det området. Gör man samma sak på en annan plats på jorden kommer man att få en annan nollnivå för sina höjder och de blir då inte direkt jämförbara med varandra, säger Anders Alfredsson och fortsätter:
– Med det här nya internationella referenssystemet för höjd, utgår man från en gemensam modell av havets medelnivå (egentligen en nivåyta, eller en så kallad ekvipotentialyta, i jordens tyngdkraftfält). Den beskriver alltså var havsnivån borde ligga om den inte stördes av till exempel strömmar, salthalt, vindar, temperatur o.s.v. Det fina med det är ju att man då har samma nollnivå globalt och kan jämföra höjdinformation mellan olika regioner, eller kontinenter. Det här är ju viktigt om man vill studera effekter globalt till exempel havsnivåförändringar som beror på klimatorsaker.
Anders fortsätter också sitt arbete. Han har valt att forska inom ett område där han, med undantag av sina handledare, får gå internationellt för att hitta andra som jobbar med dessa frågor. Han känner sig dock privilegierad över möjligheten att få forska och att vara en del av den grupp på Lantmäteriet som är experter på geodesi. Lantmäteriet har en samordnande roll och är den främsta aktören i Sverige på området men representerar även den svenska geodesin i internationella sammanhang.
Att jobba med referenssystem för positionering är alltid ett långsiktigt arbete. Det arbete som Anders gör nu kommer bland annat att ligga till grund för beslut om hur vi ska jobba med höjdbestämning och höjdsystem i Sverige i framtiden.
Läs mer om Lindas och Anders forskning
- Lindas avhandling Koordinatbestämda fastighetsgränser: Analys av förutsättningar och förslag till reform av det svenska gränssystemet (nytt fönster).
- Anders avhandling Regionala realiseringar av IHRS, det internationella höjdsystemet (nytt fönster).
- Nyhet: Regeringen öppnar för koordinatbestämda fastighetsgränser