Den 1 april införs en ny lag som innebär att Lantmäteriet ska lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. ”Vi har tidigare lämnat sådana uppgifter på begäran men från och med nu ska vi även göra det på eget initiativ”, berättar Per Sörbom, strategichef på Lantmäteriet.
Brottsutvecklingen i Sverige är exceptionell och läget är allvarligt. En viktig del i regeringens arbete med att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är att förbättra möjligheterna att utbyta relevant information. Därför kommer nu kommuner, regioner, skolor och ett antal statliga myndigheter utan hinder av sekretess, kunna lämna ut vissa uppgifter till Polismyndigheten och övriga brottsbekämpande myndigheter. Denna skyldighet innebär att uppgifter ska lämnas på begäran men även att uppgifter ska lämnas på eget initiativ.
– Detta är en positiv lagutveckling där vi som nätverksmyndighet får chans att leverera mer underlag till brottsbekämpande myndigheter, och därmed bidra ännu mer i arbetet mot grov brottsbekämpning. Våra handläggare på kan exempelvis se tecken på brott redan innan de har begåtts. Vi ser vad som registreras och kan på så sätt samla bevis på brott, berättar Per Sörbom.
Handläggarna ska rapportera saker som de upplever avviker från det normala, som sticker ut och ”känns” konstiga. Det kan exempelvis handla om att samma fastighet säljs ovanligt ofta, att köpeskillingen eller värdet i värdeintygen varierar mycket, att man som alternativ väljer att använda skriftliga pantbrev och självklart så kallade lagfartskapningar.
– Det är viktigt att våga lita på sin erfarenhet och sin "fingertoppskänsla”. Verkar något vara skumt ska det rapporteras. Sen är det upp till de brottsbekämpande myndigheterna att se vad som är brottsligt och att sammanställa bevisen. Det är bättre att vi skickar in en gång för mycket än en gång för lite, säger Caroline Chatton, enhetschef på Lantmäteriet.