Ta del av artiklar med exempel på projekt där vi har bidragit till att nå målen i Agenda 2030. Artiklarna är skrivna under hösten 2021.
Ekonomisk påverkan
Genom effektiv, rättssäker fastighetsbildning skapar Lantmäteriet förutsättningar för en hållbar tillväxt i det svenska samhället. Det lägger grunden för ett tryggt fastighetsägande och bidrar till en stabil samhällsekonomi.
Att säkra ägandet är grunden för marknadsekonomi och en fungerande kreditmarknad. Detta är självklart i Sverige men saknas i många delar världen. Osäkra eller inga gränser för fastigheter är en stor källa till oro och krig i världen. Därför är Lantmäteriets uppdrag viktigt för att säkerställa Sveriges fastigheter.
Lantmäteriet bidrar till delmål 1.4 genom sina tjänster på ett flertal sätt:
- Vid osäkerhet om var en fastighetsgräns går, kan Lantmäteriet genom en gränsbestämning fatta juridiskt bindande beslut om gränsens placering. Ägorätten fastslås och fastighetsägaren kan bruka fastigheten med vissheten att man gör det på egen mark.
- Lantmäteriet för register över ägare och innehav till samtliga ca 3,5 miljoner fastigheter i Sverige. Detta ger ett rättssäkert och tryggt ägande och är en förutsättning för kreditgivning med fastigheter som säkerhet. Fastighetsägare kan investera i den egna fastigheten, samt även belåna fastigheten och använda den som pant för investeringarna.
- Lantmäteriets kan också besluta om gemensamhetsanläggningar som bland annat tillgodoser flera fastigheters gemensamma behov av vägar, vatten och bredband.
Görgen Hellman, enhetschef på fastighetsinskrivningen förklarar att fastighetsregistreringen gör att man kan känna sig trygg med sitt ägande, har möjlighet att ta lån med fastigheten som säkerhet samt att rättigheter som är inskrivna på fastigheten säkerställs.
– Om man till exempel delar brunn eller uppfart med grannen och den ligger på grannens fastighet, då har även nästa ägare samma rättighet om man säljer. Förutsättningen är att ett servitut har upprättats, som då är kopplat till fastigheten och inte till ägaren, säger Görgen.
Det genomförs dagligen ett stort antal fastighetsaffärer och för att kreditmarknaden i Sverige ska fungera så är det viktigt att Lantmäteriets fastighetsregister är aktuellt, korrekt och att förändringar registreras skyndsamt.
– Om fastighetsregistret blir inaktuellt kan det leda till att viktiga upplysningar saknas, vilket kan leda till att fastighetsaffärer blir fel eller genomförs på felaktiga grunder, säger Görgen.
Görgen förklarar vidare att Lantmäteriet ständigt arbetar för en enkel och säker process för inteckningar, lagfarter och pantbrev. Så långt lagstiftningen ger möjlighet erbjuds kunderna digitala tjänster och automatiserade beslut.
Smartare samhällsbyggnadsprocess
Smartare samhällsbyggnadsprocess syftar till att med digitaliseringens möjligheter skapa en enklare, öppnare och mer effektiv planerings- och byggprocess som skapar nytta för medborgare, företag och andra aktörer.
Malin Klintborg, uppdragsledare för Smartare samhällsbyggnadsprocess förklarar att arbetet med digitalisering kopplar till en hållbar urbanisering, men framför allt genom att skapa inkludering och samma villkor till hållbarhetsfrågor oavsett var i landet man bor.
- I arbetet med en Smartare samhällsbyggnadsprocess ser vi till att alla kommuner, stora som små, blir en del av ett standardiserat digitalt utbyte av samhällsviktig geodata.
Ett första steg är digitaliserade detaljplaner som alla följer samma standard. Malin förklarar vidare att digitaliserade detaljplaner bland annat öppnar upp för att med digitala metoder kunna säkerställa att attribut som exempelvis grönytor, försörjning av vatten och friluftsytor finns med i planerna.
- Digitaliserade tillgänglighetsanpassade myndighetsdata medför också en inkludering genom att informationen kan tas del av med olika digitala hjälpmedel.
Bakgrund
Samhällsbyggnadssektorn är Sveriges enskilt största sektor och påverkar hela den bebyggda miljön. Lantmäteriet har fått i uppdrag av regeringen att arbeta för en smartare samhällsbyggnadsprocess. Första steget mot en smartare samhällsbyggnadsprocess är nationell tillgång till geodata som bland annat ger byggherrar, myndigheter och andra intressenter tillgång till en samordnad digital process som ska göra det enklare att planera för nya bostäder, grön infrastruktur och klimatanpassning.
Läs mer om delmål 11.3 - Inkluderande och hållbar urbanisering.
En viktig pusselbit i arbetet med att skredssäkra kring Göta älv
Just nu pågår ett viktigt arbete för undersöka hur mark runt Göta älv kan skredsäkras. Ett eventuellt jordskred skulle innebära en katastrof för bland annat de drygt 700 000 människor som idag har sin dricksvattentäkt i Göta Älv. Lantmäteriet bidrar i arbetet.
Daniel Dahlin är förrättningslantmätare på Lantmäteriet. Sedan drygt ett år arbetar han och ytterligare några lantmätarkollegor med att bistå Statens geotekniska institut (SGI) med information, upplysningar och annat arbete som ryms inom ramen för myndighetssamverkan. Under en tid har SGI undersökt olika samverkansformer med syfte att skredsäkra marken kring Göta älv.
– Lantmäteriets roll just nu, är att utföra en del förberedande arbeten. Vi stöttar SGI med information, material och allmänna resonemang som har med de skredsäkrande åtgärderna att göra. Vi har också påbörjat ett uppdragsarbete med att utreda samfälligheter i ett antal områden längs med Göta älv. Det är sannolikt inom dessa områden det kan finnas behov av skredsäkrande åtgärder, berättar Daniel.
Förhindrar katastrofala konsekvenser
Det finns många olika sätt att skredssäkra ett område och valet av åtgärd styrs av hur marken i området ser ut. Det kan till exempel handla om att man borrar sig ner i marken och gjuter cement i långa pelare som stabiliserar marken och gör den mindre benägen att röra på sig vid ett eventuellt jordskred.
– Utan dessa åtgärder kan ett jordskred leda till att hela byggnader rasar ner i älven. Det innebär inte bara katastrof för fastighetsägarna, det kan i förlängningen också ge katastrofala konsekvenser i form av att vattnet i älven blir förorenat. Omkring 700 000 människor får sitt dricksvatten från älven idag. Även jordbruksmark kan bli förstörd om marken rasar ner eller om vattnet svämmar över, berättar Daniel.
Ett spännande arbete som ger kompetensutveckling
Det förberedande arbetet kring Göta älv är inte bara oerhört viktigt för människorna som bor kring älven eller äger marken. Det är också ett spännande och kompetensutvecklande arbete.
– Kontakten och samarbetet med SGI har gjort min roll som förrättningslantmätare mer intressant. Jag har också lärt mig väldigt mycket nytt om till exempel geoteknik som gjort att jag även breddat min kompetens, säger Daniel.
Läs mer om delmål 11.3 – Inkluderande och hållbar urbanisering.
Viktig data från hög höjd
Med jämna intervall flygfotograferas och laserskannas olika delar av Sverige. Vår höjddata har många användningsområden och är en viktig del i planeringen av förebyggande åtgärder vid klimatförändringar.
Med hjälp av laserskanning från flygplan har Lantmäteriet skapat en höjdmodell över hela Sverige. Höjdmodellen består av koordinatsatta höjdpunkter i ett regelbundet rutnät. I kombination med annan geografisk information kan man skapa tredimensionella modeller av landskapet. Dessa modeller gör det möjligt att förutspå följderna av vissa klimatrelaterade katastrofer, vilket i sin tur gör det möjligt att minimera skadorna.
- Vid översvämning eller extrema skyfall kan vår data bidra till att skapa en uppfattning om vart vattnet tar vägen. Det har avgörande betydelse exempelvis för att bedöma vilka områden som behöver saneras eller skyddas vid urlakning av ett giftigt område. Det kan också ha betydelse för att bedöma områden som kan vara olämpliga att bygga till exempel en förskola eller sjukhus på, om man inte vidtar särskilda åtgärder för att säkra mot översvämning, berättar Sven Vasseur, regional geodatasamordnare.
En produkt med aktualitet som efterfrågas allt mer
Det är viktigt att vår höjddata är en produkt med aktualitet. Verkligheten förändras om man bygger exempelvis en bro eller om det sker bebyggelser av andra slag, och då behöver vi göra nya mätningar för att kunna uppdatera höjdmodellen.
- När det gäller laserskanning och flygfotografering så sker den med jämna intervall, och påverkas mycket av den tekniska utvecklingen. Kameror och sensorer blir allt bättre, vilket gör att man kan flyga på högre höjd och därmed få in data för mer yta, med minst lika bra kvalitet. Aktuell och tillförlitliga höjddata efterfrågas allt mer, och det är bara Lantmäteriet som tar fram den här typen av data nationellt, berättar Sven.
En produkt med många användningsområden
Lantmäteriet sitter på en skatt av bilder. Historiska bilder som sträcker sig hela vägen tillbaka till tidigt 1900-tal.
- Att vi har bilder från olika tidpunkter kan göra det möjligt att se vad som hänt med ett område över tid. Var finns det rester av gamla industrier som kan bidra till urlakningar av gamla deponier? Den informationen kan ha fångats på våra bilder som en bieffekt av att vi flygfotograferat för att göra kartor, säger Sven.
Ett annat exempel är objekt som är särskilt skyddsvärda, som vittnar om våra kulturplatser och som kan identifieras i vår höjdmodell, till exempel med maskininlärning.
- Vår data blir andra och tredjehandsanvändning som kan användas på många olika sätt. Vi har inte tänkt oss den användningen när vi först genererade vår data men det råkar vara så pass bra kvalitet att det går att använda i andra tillämpningar också, säger Sven.
Vi spelar roll
Från att bygga upp en ny myndighet i Liberia som håller koll på ägandet och sätter gränserna, via adressregister och förbättrade mätmetoder i Bosnien och Hercegovina, till att sakta men säkert förändra jämnställdhetskulturen i Rwanda. Lantmäteriet insatser spelar roll och bidrar till att nå de globala hållbarhetsmålen.
Fyra medarbetare inom Lantmäteriets internationella enhet gör just nu något som många av oss andra bara vågar drömma om. De har packat sina väskor och lämnat Sverige, åtminstone tillfälligt. De bidrar och stöttar, med sin kompetens, på några av de platser i världen där behovet av vår hjälp är som störst. En är stationerad i Bosnien och Hercegovina, två i Liberia och en i Rwanda för att under några år leva, lära och uppleva massor samtidigt som de delar med sig av sina och Lantmäteriets värderingar, och erfarenheter för att bygga kapacitet hos individer och organisationer.
I Bosnien och Hercegovina, där vi varit aktiva i många år, har det under det senaste året arbetats med att tydliggöra hur vårt stöd hjälper våra samarbetsmyndigheter och landet att nå de globala hållbarhetsmålen. Bland annat har man, i dessa corona-tider, genomför ett omfattande distansarbete med digitala verktyg omfattande bland annat workshops med Lantmäteriets risk- och hållbarhetsstrateger.
En myndighet under uppbyggnad i Liberia
För inte allt för länge sedan startades Liberia Land Authority (LLA), motsvarigheten till Lantmäteriet i Liberia. I fattiga länder är frågor om mark och ägande centrala för att undvika konflikter och vitala för att möjliggöra ekonomisk, social och demokratisk utveckling. Lantmäteriet finns därför på plats för att stödja utvecklingen av den nya myndigheten och landsektorn.
Det är ett teamarbete mellan oss på hemmaplan, våra lokalanställda, personerna som är anställda på myndigheten och andra organisationer och myndigheter samt andra biståndsgivare i Liberia.
- Vi ger dem utbildning och praktisk hjälp för att få igång sin myndighet så att de i sin tur ska kan klara av sitt uppdrag. Vi stöttar dem i organisations- och strukturfrågor, praktiskt arbete, arbetsprocesser, teknisk utbildning och hur myndigheten behöver agera för att vara transparent och säker så att det inte bara blir rika män som har rätt till mark. I Liberia hjälper vårt stöd med, bland annat teknisk utbildning för kvinnor, arbetet mot delmål 5.B (stärk kvinnors roll med hjälp av teknik) och 4.3 (lika tillgång till yrkesutbildning och högre utbildning av god kvalitet), berättar Kent Nilsson, Internationella enheten.
Vi bidrar till lika rätt till ekonomiska resurser och ägande
I Rwanda har alla, oavsett om du är man eller kvinna, rätt att äga mark. På pappret i alla fall, verkligheten är tyvärr ännu inte riktigt där.
- I Rwanda stöttar vi, med våra utsända medarbetare i spetsen, en kvinnorättsorganisation som arbetar med kvinnors rättigheter generellt, men specifikt inom landfrågor. Vi informerar om landlagen i Rwanda och de rättigheter som kvinnor har. De har en jämställdhetskultur som jämfört med vissa andra utvecklingsländer kommit långt men har en hel del kvar i praktiken. Vi bidrar till att sakta men säkert förändra, berättar Kent.
Emellanåt anordnas även stora bymöten, distriktsmöten och så kallade ”land weeks” där Rwandas motsvarighet till Lantmäteriet (RLMUA, Rwanda Land Management and Use Authority), tillsammans med till exempel kvinnorättsorganisationer och banker, informerar om rättigheter o hjälper till att svara på frågor kopplade till mark och ägande.
- Allt vi gör i projekten bidrar till Agenda 2030 och att utvecklingsländerna ska uppnå hållbarhetsmålen, säger Kent. Beroende på ländernas prioritering och behov samt projektens inriktning bidrar vi till olika mål och delmål i varierande omfattning. Ett exempel är Rwanda, där vårt stöd med utbildning, praktiskt arbete och informationskampanjer hjälper arbetet mot bland andra delmål 5.A (lika rätt till ekonomiska resurser och ägande samt tillgång till finansiella tjänster) och 16.6 (bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner).
Hållbarhet i Bosnien och Hercegovina
Tjänsteexporten hjälper till att utveckla myndigheterna i Bosnien och Hercegovina (BiH) så dessa kan reformera landsektorn bl. a genom att upprätta ett adressregister, register för försäljningspriser avseende fastigheter, samt pålitliga mätningar (inkl. höjddata) i realtid.
Under 2021 har Lantmäteriets- och hållbarhetsstrateger tillsammans med representanter från myndigheterna i BiH analyserat vilka delmål i Agenda 2030 som projektets aktiviteter påverkar. Exempelvis bidrar ett effektivt mätningsförfaranade inom fastighetsbildningen till att upprätta en digital infrastruktur och kan då kopplas till delmål 9.1 (Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastruktur) men även delmål 17.18 (Stöd insamling och spridning av tillförlitliga data).
Lantmäteriets risk- och hållbarhetsstrateger genomförde tillsammans med representanter från BiH en workshop för att påbörja en väsentlighetsanalys vilket är ett steg mot att jobba mot delmål 16.6 (Bygg effektiva, tillförlitliga och transparanta institutioner). Väsentlighetsanalysen har till uppgift att identifiera myndigheternas strategiska hållbarhetsaspekter.
Vi kan konstatera att Lantmäteriets arbete i de internationella projekten är väldigt uppskattat, gör stor nytta för de individer och organisationer vi samarbetar med och bidrar till att nå de globala hållbarhetsmålen. Detta samtidigt som våra utlandsstationerade lever, lär och upplever massor som ger dem minnen för livet och unika erfarenheter Lantmäteriet kommer att ha nytta av under lång tid.