Förslag till färdplan för att fortsätta digitalisera samhällsbyggnadsprocessen har lämnats till Regeringskansliet

Exempel på effekter är att offentliga byggherrar i hög utsträckning använder sig av BIM för sina bygglovsansökningar, och att data struktureras för att kunna utnyttjas av artificiell intelligens (AI).

Färdplanen beskriver önskat läge, vilka steg som måste tas för att nå dit samt vilka första åtgärder som går att genomföra. De åtgärder som föreslås är valda utifrån:

• digital mognad
• möjlighet till kapacitet hos myndigheterna och
• hur omvärlden ser ut just nu.

− Färdplanen stakar ut vägen som staten behöver ta för att svara mot den digitalisering som kommunerna gör på plansidan. Statens erbjudande om tillgång till data och planeringsunderlag behöver vara tydligt och det är bara tillsammans som vi kan digitalisera samhällsbyggnadsprocessen, säger Linus Johnsson, objektspecialist, länsstyrelsernas nationella planeringskatalog.

"En färdplan för fortsatt digitalisering är välkommet och efterfrågat"

Myndigheterna behöver få resurser för att genomföra dessa åtgärder. När de första åtgärderna är klara måste myndigheterna sedan se över vilka fler steg som behövs. Detta måste göras regelbundet eftersom både informationshantering och samhället förändras över tid.

− En färdplan för fortsatt digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen är välkommet och efterfrågat av våra medlemmar. Hittills har kommunerna stått för en stor del av de förändringar som genomförts men för att uppnå effektivare processer behöver staten ta ett fortsatt ansvar, dels i fortsatt regelutveckling, dels vad gäller statens egen digitala förmåga. Färdplanen tydliggör statens åtagande och vad som krävs i form av uppdrag och medel för fortsatt digital utveckling, säger Ann-Sofie Eriksson, Sektionschef, Sveriges Kommuner och regioner.

Grundläggande förutsättningar för att färdplanen ska kunna genomföras är:

• Att fortsatt digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen efterfrågas av politiker, och ledare inom myndigheter och kommuner.
• Att efterfrågad rättsutveckling genomförs.
• Att långsiktig finansiering säkras.
• Att nationella digitala lösningar är en självklar del av offentlig verksamhetsutveckling.

− För Boverket är det viktigt att det finns en tydlig nationell färdplan och digital samverkan mellan myndigheterna inom samhällsbyggnadsområdet, som utvecklas med stöd i författning och ges en bestående finansiering, säger Anders Sjelvgren Generaldirektör, Boverket

Även om omställningen till en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess, initialt, är förknippat med ökat ekonomiskt behov för olika myndigheter är uppsidan desto större. Vinsterna med en digital samhällsbyggnadsprocess är inte enbart monetära, genom ökad effektivitet, utan även ökad samhällsnytta beträffande hållbarhet, rättssäkerhet, tillgänglighet och demokrati.

De främsta drivkrafterna för en digital samhällsbyggnadsprocess är samhällets och medborgarnas förväntan på att svensk offentlig förvaltning utvecklas i takt med samhället, samt myndigheternas och kommunernas behov av effektivisering. Digitaliseringens fördelar är tydliga eftersom de ger större förutsättningar till en effektiv och hållbar samhällsbyggnadsprocess.

− Arbetet med digitalisering inom samhällsbyggnadsområdet är viktigt och visar verkligen på kraften i myndighetssamverkan. Vi ser med tillförsikt fram emot effekterna av förslagen i färdplanen, givet att de förutsättningar som anges i färdplanen också finns på plats, säger Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör för Lantmäteriet.

Färdplanen har utarbetats av Lantmäteriet i nära samverkan med Boverket, Länsstyrelserna, Trafikverket, Naturvårdsverket, Riksarkivet, Domstolsverket samt Sveriges Kommuner och Regioner.

Vill du veta mer?

Färdplanen i sin helhet (pdf, nytt fönster)

Regeringsuppdraget - färdplan för digitaliserad samhällsbyggnadsprocessen (pdf, nytt fönster).

Här kan du följa Lantmäteriets arbete med smartare samhällsbyggnadsprocess (nytt fönster).