Exempel på nyttan med öppna data

Exempel

Polisen göra säkra ingripanden

Tillgång till öppna kartdata gör det möjligt för polisen att ha bättre koll på förändringar i vägnätet. Därmed minskar risken att köra fel och säkerheten för såväl dem själva som för medborgarna ökar. Ett exempel från en verklig händelse: En polisbil begärde förstärkning för att stoppa en vansinnesfärd på motorvägen utanför Enköping.

Kollegorna kom aldrig till undsättning, och polismannen fick stanna och konfrontera föraren på egen hand. E18:s nya sträckning hade funnits på plats i över ett år - men deras kartor var äldre än så. Tillgång till öppna kartdata gör det möjligt för polisen att ha full koll på vägarna.

Öppna geodata är en viktig del i klimatanpassningsarbetet

Tillgång till öppna geodata i form av havsnivå, vattenflöden och höjdinformation är en viktig del för att analysera och klimatanpassa. Till exempel för att säkerställa att det inte byggs där det finns risk för ras och/eller översvämningsrisker, samt att säkerställa befintliga byggnader och infrastruktur mot framtida extremväder. Till detta behövs tillgång till pålitlig rikstäckande data hos många aktörer. Det gäller såväl kommuner och länsstyrelser som försäkringsbolag, byggentreprenörer och kreditgivare.

Öppna geodata kan rädda liv

Tillgång till öppna geodata i form av uppdaterade kartor och adresser från Lantmäteriet är nyckeln för att blåljusaktörerna ska kunna lyckas väl i sitt uppdrag att rädda liv och egendom. Livet på en 60-åring hade kunnat räddas om ambulansverksamheten hade haft uppdaterad adressinformation. Personen ringde till SOS Alarm vid tretiden en natt och klagade över bröstsmärtor. Ambulans skickades och kom till bostadsområdet efter en kvart, men hittade inte rätt adress förrän efter en timme – och då var patienten död. I anmälan skriver man att man ägnade sig åt ”intensivt letande” med hjälp av det navigeringsstöd som fanns i bilen, informationstavlor i området och kontakter med SOS och polisen. Även personer i området hjälpte till. Till sist lyckades larmoperatören med hjälp av en Eniro-karta lotsa ambulansen rätt via en cykelväg. Men då är det för sent, patienten påträffas död på grund av hjärtstillestånd. Tillgång till öppna geodata i form av uppdaterade kartor och adresser från Lantmäteriet är nyckeln för att blåljusaktörerna ska kunna lyckas väl i sitt uppdrag att rädda liv och egendom.

Öppna geodata underlättar att hitta försvunna personer

Vid eftersök av försvunna personer är bra kartor grunden för ett lyckat arbete. För Missing People kan öppna geodata därför vara skillnaden mellan liv och död. Genom kartor, laserdata och flygbilder från Lantmäteriet är det lättare att hitta de som gått vilse, dementa som förirrat sig in i sin barndomsvärld eller suicidala som sökt sig till höjder. Organisationen uppger att det hade underlättat mycket om Lantmäteriet haft öppna geodata. De behöver både nyproducerade och gamla kartor för att lokalisera platsen för vägar och byggnader som idag inte finns. Många försvunna personer med demens hittas nämligen i tätt buskage eller på gamla traktorstigar eftersom de gick där när de var unga. Andra hittas i gamla skjul och en del vid vattendrag eller bäckar.

Öppna geodata kan förebygga skador på egendom

I Danmark finns en e-tjänst kopplad till öppna höjddata där man kan se hur bebyggelse ligger i förhållande till havsnivån. Försäkringsbolag kan då sätta premier utifrån om de anser att fastigheten ligger i riskzonen. Om så är fallet kan privatpersoner även själva via e-tjänsten värdera risken för exempelvis om källaren kan fyllas med vatten vid kraftigt regn. Med öppna geodata från Lantmäteriet i form av fastighetskartor och höjddata kan en tjänst skapas och göras tillgänglig även för fastighetsägare och medborgare i Sverige.

Öppna geodata hjälper räddningstjänsten att fatta säkra och snabba beslut

Olyckor som orsakar utsläpp av föroreningar på markytan, t.ex. kemikalie- och/eller oljeutsläpp, men även indirekt påverkan så som brandbekämpning, kan få stora miljökonsekvenser och ställer därmed krav på snabba beslut om åtgärd. Här är både enskild och allmän vattenförsörjning särskilt utsatt, och vid en påverkan kan vattenförsörjningen bli utslagen under mycket lång tid. Skador på grundvattnet innebär vanligtvis mycket kostsamma och tidskrävande åtgärder.
Information om jordartsförhållanden (markens genomsläpplighet) och grundvattnets strömningsriktning är avgörande för att bedöma allvarligheten och konsekvensen av händelsen, samt hur snabbt en saneringsinsats behöver vidtas för att avhjälpa en skada på grundvattnet. Öppna geodata som är direkt tillgängliga för räddningstjänstens aktörer säkerställer snabba och korrekta beslut grundade på relevant och aktuell information.

Öppna geodata effektiviserar samhällsbyggnadsprocessen

Planeringsprocesser inför byggnation av bostäder, lokaler och infrastruktur är resurskrävande och är i stort en informationsintensiv verksamhet. Genom ökad tillgång på öppna data kan stora delar av dessa processer effektiviseras. Till Lantmäteriet inkommer många frågor från medborgare och företag som söker bygglov. De vill ofta ha en karta över sin fastighet med fastighetsgränser och beteckningar för att kunna rita in en bygglovspliktig tillbyggnad eller anläggning. Digitalt tillgängliga flygfoton och kartor skulle snabba upp processen både för den som söker och den som hanterar bygglovsansökan. Tillgängligheten till denna, mer användningsbara information, skulle kraftigt förenklas med öppna geodata.

Öppna geodata kan effektivisera bredbandsutbyggnaden

Det finns goda skäl att anta att kostnaderna för bredbandsutbyggnaden skulle bli väsentligt lägre om geodata vore öppna. Idag har de olika intressenterna kartor som inte sällan skiljer sig p.g.a. olikheter i upplösning, ålder och utsnitt. Faktorer som skapar osäkerhet, ökar risken för grävskador på kablar och andra underjordiska anläggningar och gör processen utdragen. Grävskador skapar störningar i dagens informationssamhälle som kostar stora pengar - uppskattningsvis mer än 250 miljoner kronor per år. Med öppen geodata av hög av kvalitet kan gräventreprenören istället arbeta med samma kartbakgrund oavsett vilken nätägare som är uppdragsgivare. Det är till nytta för varje medborgare att bredbands-utbyggnaden sker i snabb takt, till lägre kostnader och med färre störningar på övrig infrastruktur.

Öppna geodata bidrar till en levande landsbygd

Med öppna geodata skapas mer jämlika förutsättningar för aktörer oavsett var i landet man befinner sig – med dagens digitala hjälpmedel kan även företag på glesbygden hävda sig i konkurrensen på marknaden. Landsbygden gynnas generellt av öppna dataåtgärder och framförallt glest befolkade kommuner. Datatröskeln för småföretagare är i dag hög. Genom öppna data kan hela landets innovationskraft, tillväxt och konkurrens gynnas.

Öppna data kan bidra till att renskötseln utvecklas

Inom renskötselområdet, som utgör ungefär halva Sveriges areal, finns 51 samebyar som genom öppna geodata skulle kunna effektivisera och underlätta renbruksplanearbetet. Genom att kunna presentera och ta fram data som redovisar olika områden och dess funktion eller miljötillstånd, krävs underlagsdata. Möjligheterna blir så mycket större genom öppna data eftersom samebyarna kan dokumentera på en gemensam kartbakgrund och sprida sin kunskap vidare.

Öppna geodata bidrar till ett effektivt skogsbruk

Skogsstyrelsen har uppskattat att enbart för skogsnäringen skulle öppna data från Lantmäteriet kunna ge ett ekonomiskt plus på 450 – 3 800 miljoner per år och bidra till cirka 400 – 1 800 nya arbetstillfällen. Vinsterna nås bland annat genom bättre skötsel som ger ökad skogstillväxt, effektivare avverkning samt möjlighet att ta högre virkespriser internationellt tack vare större spårbarhet och hållbarhet i skogsbruket. Detta skulle även jämna ut det informationsövertag som idag finns hos större aktörer i förhållande till enskilda mindre skogsägare.

Öppna geodata bidrar till ett effektivt och miljövänligt jordbruk

Jordbruksverket har uppskattat att öppna data från Lantmäteriet skulle kunna medföra en minskning av användningen av fosfor inom jordbruket. Enligt ett forskningsexempel på gårdar i Mellansverige (totalt cirka 700 000 hektar) skulle fälten kunna gödslas med fosfor enbart där det behövs, med hjälp av analyser med geodata. Uppskattningsvis skulle 1600 ton fosfor kunna sparas, vilket motsvarar en kostnad av 27,2 miljoner kronor. Fosfor som läggs där den inte behövs medför dessutom en ökad risk för negativa effekter på miljön i form av utlakning.

Öppna geodata bidrar till en ökad digitalisering i samhället och ökad demokrati

Tillgång till mer offentliga öppna data bidrar starkt till digitaliseringen och ger ökat förtroende för offentlig sektor. Ett bibehållet och i bästa fall ökat förtroende för offentlig sektor är nödvändigt för att kunna hantera utmaningar som samhället står inför. Tillgång till offentliga data möjliggör att fler tjänster till medborgare kan utvecklas och alla kan få enkel tillgång till offentliga data närhelst behovet uppstår. Detta motverkar spridning av desinformation och ”fake news”.

Öppna geodata bidrar i arbetet mot försäkringsbedrägerier

Försäkringsbedrägerier uppstår när försäkringstagare får ersättning för skador som aldrig har inträffat eller när de medvetet tillskansar sig högre ersättningar än vad de är berättigade till. Bedrägeriutredningsarbetet är ett omfattande arbete omkring 7 000 misstänkta bedrägerier och andra oklara försäkringsfall utreds årligen. Trots det omfattande arbetet uppskattas mellan 3,5– 7 miljarder kronor av utbetalningarna i skadeersättning utgöras av försäkringsbedrägerier. Genom ökad tillgång till öppna geodata skulle försäkringsbranschen kunna effektivisera arbetet med att motverka bedrägerier.

Öppna geodata kan effektivisera och öka rörligheten på fastighetsmarknaden

Fastighetsmarknaden omsätter stora värden varje år. Genom öppna data kan matchningen mellan köpare och säljare effektiviseras samt fler och bättre tjänster för den svenska bostadsmarknaden skapas. Det skulle också öka transparensen och därmed öka rörligheten i bostadsmarknaden.

Öppna geodata kan vara en viktig del vid smittspårning

Barn i förskoleåldern är känsliga för smitta och drabbas ofta av infektioner. Sjukanmälan till förskolan sker oftast långt tidigare än kontakt med sjukvård. Om tillgången på öppna geodata var god och dessa anmälningar kopplades till ett geografiskt läge via tjänster skulle det gå snabbt att se smittors utbredning och framfart.
Resultatet skulle också kunna ge bättre rutiner för att hindra smittspridning. Om epidemier skulle kunna bromsas på tidigare stadium ger detta minskade kostnader för sjukvård och sjukskrivningar. En av förutsättningarna för att skapa en sådan tjänst är öppna geodata i form av bland annat kartor och adresser från Lantmäteriet.

Öppna geodata kan stimulera utvecklingen inom spelbranschen

Datorer och spel är idag en självklar del av vårt liv, och i skolan blir edutainmentspel allt vanligare som komplement till läromedel. Med öppna data i form av ortofoton, 3D-modeller, laserdata och geologiska data kan tredimensionella verklighetstrogna världar skapas. Spelvärlden och verkligheten växer allt mer ihop, och när spelen baseras på verkliga miljöer skapas allt oftare nytänkande även den vardagliga verksamhetsutvecklingen.

Öppna geodata främjar näringsliv och innovation

Svenska och internationella studier beskriver att majoriteten av användarna av öppna data får tillgång till informationen genom vidareförädlare. Genom att tillgängliggöra öppna offentliga data skulle branschen kunna växa genom att nya specialiserade tjänster tillåts utvecklas av nya aktörer. Redan idag är vidareförädlare en viktig länk mellan slutanvändare och offentliga organisationer som tillhandahåller offentliga data. Genom att ta bort avgifter för föreslagna datamängder skulle möjligheten att utveckla lösningar, sammanställa olika datamängder och sälja vidare informationen öka.